Ahmadreza Djalali, som forskar i katastrofmedicin vid KI, reste till Iran efter att ha blivit inbjuden till universiteten i Teheran och Shiraz att delta i workshops.
Han greps av tjänstemän från den iranska underrättelsetjänsten den 25 april 2016, tre dagar innan han skulle återvända till Sverige.
I höstas dömdes forskaren till döden anklagad för spioneri och i februari i år meddelade hans advokat att dödsdomen hade fastställts.
I Sverige har UD klagat på att det inte går att sätta tillräckligt hårt tryck på Iran att häva dödsstraffet eftersom Djalali inte är svensk medborgare utan "bara" har ett permanent uppehållstillstånd, skriver Sveriges Radio.
Strax efter att domen fastställts har Migrationsverket nu gett svenskt medborgarskap till den iranske forskaren.
– Det är helt utan tvekan att Sverige i kontakterna med Iran har en starkare ställning just nu på grund av det här beslutet. Men kan hävda med all rätt att det är vår medborgare och att vi enligt 1963-års konvention om konsulära förbindelser har rätt att bistå Djalali i alla hänseenden, säger Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet, till SR.
