Årets julkalender i tv, Mysteriet på Greveholm, är en fortsättning på den som sändes 1996. Trots att en rättrogen DN-läsare rimligen inte har några barn överhuvud taget föräras årets julkalender med en detaljerad recension. Och det är lätt att se vad som fångat den mäktiga tidningens uppmärksamhet - huvudpersonernas familjemönster.
Oroande könsstereotyper
DN har förhandsgranskat julkalendern genom att titta igenom de första avsnitten. Det positiva som tidningen kan hitta med den avbildade familjen är att att pappa Stig tillhör det "älskade klantpappe-facket". "Det man kan oroa sig över är könsstereotyperna." Det blir en "traditionellt berättad saga" med "kärnfamiljsmys".
Ett gift par med olika kön, med flera barn och ett fungerande familjeliv är inte längre en familj, utan om kärnfamilj, dvs en förlegad samlevnadsstruktur som lever kvar från ett äldre och sämre samhälle. Det som började som 70-talsvänsterns dröm, har blivit 10-talets sanning: Svenska "kärnfamiljer" är i minoritet. Uppenbarligen en irriterande minoritet.
Homogena äktenskap lever längst
Bland Sveriges folkgrupper ligger svenskarna högst bland dem som avstår från giftermål överhuvud taget - men betydelsen av detta är tveksam. En stor del av svenskarna lever på samma sätt ändå, "som gifta" i permanenta samboförhållanden.
De som ändå hamnat bland "kärnfamiljerna" kan alltid skilja sig. Enligt siffror från SCB hade äktenskapen som slutade med skilsmässa i Stockholms län en medellängd på 10 år. Längst varade de äktenskap som slutade i skilsmässa i Kalmar län, genomsnittligt 13,5 år.
Skilsmässostatistiken skiljer sig något mellan svenskar och utlänningar i Sverige, och i den delen är så kallad hederskultur inte är den avgörande faktorn. Svenskföddas skilsmässofrekvens är 12 procent lägre än genomsnittet. Enligt SCB både gifter och skiljer sig afrosvenskarna i dubbelt så hög grad som genomsnittet. Utlänningar skiljer sig oftare, framför allt de som är gifta med svenskar. SCB: "Kulturella skillnader kan vara en möjlig förklaring till ökad risk för skilsmässa." "Homogena par" är gifta längre.
Även den ålder då paren gifter sig har ändrats påtagligt över tiden.
Grafik: SCB Medelålder vid giftermålet per kön, 1901-2010
Bonnierjournalister och befintliga strukturer
Ett annat vägledande Bonnierorgan, Resumé, instruerar om hur äktenskap skall porträtteras på ett mer direkt sätt: "Varje gång en journalist får folk att tro att det finns nåt att tjäna på att behålla befintliga strukturer, även om det bara handlar om vem som sköter disken, kommer vi lite längre ifrån en lösning på de allvarliga problemen."
