Det är den nystartade tidningen Dispatch som nu publicerar en artikel där ortsborna får komma till tals efter den senaste tidens mycket negativa bevakning från rikspressen. Först vill Forserumsborna inte ens prata med tidningens utsända, Maria Celander, brända av skadan från tidigare journalisters arbetsmetoder.
Ingen kommer att vilja prata med er. De två som gjorde det precis i början utmålades som världens rasister, artikeln vinklades helt galet. Jag känner båda två och vet att de absolut inte är några rasister så jag förstår inte hur man kan vrida det till det, säger en bybo anonymt och berättar om förtvivlade invånare som är som stora frågetecken inför hela situationen.
Jag förstår inte hur allt det här skulle kunnat försiggå utan att 90 procent av befolkningen, som jag känner, skulle ha märkt någonting, fortsätter han och får medhåll av en man från Mellanöstern som bott i byn i fem år:
Alla är snälla här i Forserum. Jag känner i stort sett alla i hela byn och här finns inga rasister, bara snälla människor. Det är aldrig några problem, alla hjälper varandra. Både jag och min familj trivs jättebra här, berättar han.
Till och med Anders Karlsson (C), som gick ut med en uppmaning till Jimmie Åkesson att hålla sig ifrån Forserum, menar att situationen kan ha överdrivits av den uppskruvade mediebevakningen.
Historierna kan ha fått en förstärkning. Vi ska ha klart för oss att den somaliska gruppen är en svag grupp så tillvida att de har ju inte språket färdigt. Och har man inte språket färdigt så kan det bli en rad missuppfattningar. Därför behöver vi tid att analysera och sätta oss ner och i detalj gå igenom vad som har hänt tillsammans med professionella tolkar och inte med tolkar som lägger in sina egna värderingar.
I samband med artikeln återger Dispatch också en svensk mammas förtvivlade, anonyma vittnesmål som inkommit till Sverigedemokraterna. Det är i verkligheten somalierna i Forserum som stått för det mesta våldet, menar hon:
Var står det att läsa om pojken som fick ett struptag av en somalisk pojke?
Var står det om pojken som nära på fick en brödkniv i axeln av en 12-årig somalisk flicka?
Var står det om killen som blev skallad av en somalier?
Var står det om tjejerna som blev förföljda?
Var står det om flickan som inte vågade vara i lekparken för de somaliska barnen var elaka och körde hem henne?
Skulle någon reagera om en utav våra ungdomar/barn sa att han/hon blivit tvingad att hälla chokladmjölk över sig? Vem bryr sig om våra barn och ungdomar? Har någon brytt sig om att ta reda på varför våra ungdomar är förbannade?, frågar mamman Dispatchs utsända.
