– De med intelligens, de med goda kognitiva förmågor, har större chanser att få jobb som vuxna, säger Elias Johannesson, pedagogikforskare vid Göteborgs universitet, ett uttalande.
Johannesson har undersökt hur kognitiva förmågor – matematisk kunskap, ordförråd, spatial förmåga samt induktiv förmåga, det vill säga förmågan att lösa problem – utvecklas och förutsäger skolprestationer och risken för arbetslöshet. Han har gjort detsamma med socioemotionella förmågor, som exempelvis motivation, ihärdighet och kreativitet.
Underlaget utgörs av enkätdata och kognitiva test från drygt 9.000 elever födda 1972, insamlade 1982 och 1985. Därutöver har Elias Johannesson använt information från en föräldraenkät, insamlad 1982, avseende om föräldrarna bor tillsammans eller inte och om vilka utbildningsförväntningar de har på sina barn. Även registerdata om föräldrarna har använts – socioekonomisk bakgrund, etnicitet, samt elevernas könstillhörighet och deras betyg i årskurs 9. Slutligen har registerdata från SCB använts, om förekomst av arbetslöshet mellan 1991 och 2009.
– Det som betyder mest för elevernas utveckling av kognitiva och socioemotionella förmågor mellan årskurs 3 och årskurs 6 är deras kognitiva förmåga. Medan deras socioemotionella förmågor påverkas av de kognitiva förmågorna så syns dock ingen motvarande påverkan där socioemotionella förmågor påverkar eller förutsäger kognitiva förmågor, säger Elias Johannesson.
Både kognitiva och socioemotionella förmågorna ingår dock i skolprestationer och båda påverkar betygen. Betygen visar sig också ha en skyddande effekt mot att hamna i arbetslöshet efter avslutat gymnasium.
