Det är i Kommuninvest rapport "Den kommunala låneskulden 2020" som det fastslås att kommunernas låneskuld fortsätter att växa.
Kommunernas samlade investeringar uppgick förra året till 193 miljarder kronor. Det var en ökning med 9 miljarder kronor, eller 5 procent, jämfört med året innan.
Den totala låneskulden i kommunsektorn ökade med 67 miljarder, eller10 procent, till 726 miljarder kronor. Det var fjärde året i rad som tillväxttakten för låneskulden fortsatte växa.
Men utvecklingen skiftar över landet, skriver Kommuninvest.
63 kommuner lyckades sänka sin låneskuld med totalt 4,6 miljarder kronor. I tre kommuner var den oförändrad. Men 224 kommuner höjde låneskulden med totalt 65 miljarder kronor.
– I grunden har kommuner och regioner ett stort och växande investeringsbehov att förhålla sig till. Med en stark befolkningstillväxt, och en trend där andelarna yngre och äldre stiger i befolkningen, ökar efterfrågan på välfärd. Det är också så att omfattande renoveringar behöver göras i det bestånd av bostäder och fastigheter som byggdes rekordåren 1965-75. Denna dynamik har satt tydliga avtryck under de senaste åren och kommer att göra det även framöver. Det är inte konstigt, utan snarare logiskt, att investeringarna och låneskulden växer, säger Emelie Värja, forskningsansvarig på Kommuninvest.
För nästa år räknas låneprognosen ner, till följd av coronabidrag från staten, skriver Ekot. Men på längre sikt krävs "rejäla skattehöjningar" i kommunerna, eller mer bidrag från staten, en annorlunda finansieringsmodell samt effektiviseringar för att kunna klara sig.
– Det vi har framför oss, och det vi hade före coronakrisen också, är den demografiska utvecklingen. Den innebär högre press på kommuner och regioner och kraftiga kostnadsökningar, om man ska fortsätta att arbeta som idag. Det gäller för kommunsektorn att investera pengarna man fått nu i olika verksamheter och sätt att minska kostnaderna i framtiden, säger Emelie Värja till Ekot.
