Kritik mot Riksbankens otydliga räntebesked

Publicerad 20 november 2018 kl 16.44

Ekonomi. Riksbanken har meddelat att en räntehöjning kommer till vintern. Men myndighetens otydlighet kring exakt när detta ska ske börjar oroa bedömare, som varnar för att otydligheten kan skada landets ekonomi.

Gilla artikeln på Facebook

Vice riksbankschefen Kerstin af Jochnick bedömer att oktober­inflationen är i linje med riksbankens tidigare prognoser.

Hon är dock än inte beredd att göra en fast bedömning gällande tidpunkt för räntehöjningen, som har aviserats till någon gång från december 2018 till februari 2019. Riksbanken inväntar istället ytterligare statistik i december, rapporterar VA Finans.

Så sent som i augusti underströk af Jochnick en intervju i Svenska Dagbladet att räntehöjningar bör gå hand i hand med högre inflation och därmed god ekonomisk tillväxt. Hennes spontana bedömning var då att det "går bra" för Sverige och vår närmaste omvärld. 

– Det går bra för euroområdet, sade Kerstin af Jochnick till SvD. 

Men hon såg redan i augusti orosmoln som riskerade att dämpa ekonomins tillväxt. Både Italien och Turkiet hade en skenande statlig skuldsättning som riskerade ländernas ekonomiska styrka. Sverige var visserligen inte starkt exponerat mot dessa länder men ekonomiska problem kan sprida sig till övriga eurozonen och indirekt påverka Sverige, påpekade hon. 

Tillväxten var bättre än förväntat i Sverige, konstaterade Kerstin af Jochnick i SvD-intervjun. Men enligt henne är det inflationsvariabeln som huvudsakligen påverkar räntebesluten. I augusti var inflationen under riksbankens mål på 2 procent. Kerstin af Jochnick sade dessutom att inflationen långsiktigt måste stanna runt 2 procent innan en räntehöjning kan komma i fråga. 

Det har nu gått tre månader sedan intervjun och kritik riktas nu mot riksbankschef Stefan Ingves och riksbanksdirektionen för deras velande i frågan om räntehöjningar, skriver Dagens Industri. 

Kritikerna menar att Riksbankens är otydliga om exakt när räntan kommer höjas och det riskerar att skapa ränte - och kronkurschocker kring jul, när företagens likvida marginaler är lägre och lånemarknaden därför redan är överbelastad, rapporterar DI.

Många hävdar att Riksbankens otydlighet skapar en osäkerhet på finansmarknaden som kan påverka ekonomin och konjunkturen negativt. Vissa kritiker vill även påstå att velandet ifrån Riksbanken är en produkt av att riksbanksdirektionen i grunden inte är överens. 

Inflationsutvecklingen har tagit fart sedan augusti, rapporterar nu DI. Men samtidigt rapporterar bland annat SvD att konjunkturen nu börjar mattas av, och då kan en räntechock skapa ytterligare konjunkturnedgång. 

Swedbanks valutastrateg Anders Eklöf är orolig för att tveksamhet från riksbanksdirektionen kommer lamslå riksbankens handlingskraft och trovärdighet. Dessutom menar Eklöf att fler negativa signaler ifrån ekonomin, däribland eskalerat handelskrig mellan Kina och USA samt lägre inflation som ett resultat av inbromsad konjunktur, kan leda till att riksbanken måste avstå ifrån en höjning av reporäntan den 20 december när direktionen sammanträder, skriver DI. 

– Om de inte höjer i december samtidigt som data kommit in ungefär som väntat, då kommer det att skaka till i kronkurs och räntor. Frågorna kommer att väckas om varför Riksbanken är så velig. De får en pedagogisk utmaning att förklara varför de i så fall ser motiv att höja ens i februari, säger Anders Eklöf till DI. 

Det är möjligt att direktionens oro för räntehöjningar kan relateras till hur räntechocken påverkar svensken som genomsnittligt har hög skuldsättning och huruvida detta kan skada konjunkturen ytterligare. Därmed inväntar de kanske in i det sista innan räntevapnet tas i bruk. Men rådlösheten leder enligt kritikerna enbart till att skuldberget kan fortsätta växa och bli en allt större riskfaktor i den svenska ekonomin. 


Nyheter från förstasidan

Ekonominyheter

Betydligt sämre resultat än väntat. EU-avgiften och färre skattebetalare två förklaringar.0 

Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.

Senaste huvudledare

Ingen kronisk kansler. Ett annat Tyskland är att vänta när Angela Merkel väl lämnar makten.0 

Kolumn: Joakim Andersen. Ivar Arpis text för upp frågan om Sveriges förslumning till debatt.0 Plus

Mer från Ekonomi

"Libra" ska konkurrera med bitcoin. Stora betaltjänster är med på projektet.0 

Traditionella jobb försvinner för unga

Vanligaste jobben: Rasta hund, städa, transportera saker.. Framtidens jobb är att sköta sköta tråkiga uppgifter åt babyboomers och andra äldre generationer.0 

Ökad arbetslöshet när konjunkturen viker

Tros börja märkas redan i år.. 359.000 arbetsföra personer utan jobb under 2020.0 

Fler än nånsin vill sälja sin bostadsrätt

Antalet begagnade bostadsrätter till salu fortsätter skena.. "Vi har nu ett rekordutbud av bostadsrätter", uppger Hemnets talesperson Staffan Tell.0 

Sidor

Vetenskap

Experter slår larm: 10.000-tals farliga ämnen i dricksvattnet. Helt bortom kontroll, enligt expertgruppen.0 Plus

Studie: Diskriminering att ingen skrattar åt kvinnors skämt. Undersökte fördelningen av skratt i SVT:s "Vinterstudion".0 

Kultur

Världens dyraste gitarr såld. Fender-gitarr gick för 37 miljoner kronor.0 

Skogsturken-frisbeen till salu. Auktioneras ut på Tradera – av han "som kasta".0