I den aktuella studien har forskarna undersökt hur genetiska effekter påverkas av olika typer av livsstilsfaktorer som diet, rökning, socioekonomisk status, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Studien bygger på genetisk och självrapporterad livsstilsinformation från 360.000 medelålders personer från Storbritannien.
– Resultaten från vår studie visar tydligt att miljö och livsstil interagerar med våra gener, säger Mathias Rask-Andersen, som ledde studien, i ett pressmeddelande.
Till exempel var effekten av genetiken lägre hos de mer fysiskt aktiva deltagarna. Socioekonomisk status påverkade också de genetiska effekterna så att deltagare med lägre socioekonomisk status hade en starkare effekt av sin genetiska risk för övervikt jämfört med deltagare med högre socioekonomisk status.
Ett av de mer överraskande fynden i studien var att alkoholintag också påverkade den genetiska effekten. Forskarna kunde tydligt se att den genetiska effekten var lägre hos dem som oftare drack alkohol. Den genetiska effekten var nästan hälften så stor hos deltagare som drack alkohol varje dag jämfört med de som aldrig drack.
Resultaten tyder alltså på att man kan påverka sin genetiska risk genom en förändrad livsstil. Någon med starka anlag för övervikt, till exempel en person med många överviktiga i sin släkt, skulle i så fall kunna minska effekten av sina anlag genom att ändra livsstil.
Forskarnas förhoppning är att resultaten från studien ska leda till nya infallsvinklar för att förstå mekanismerna som styr kroppsvikt och till bättre metoder för behandling och förebyggande av fetma och övervikt. Den aktuella studien är dock en populationsbaserad studie och i sådana studier har forskarna inte möjlighet att utreda orsakssamband.
– Det kan finnas relaterade faktorer som vi inte har information om, men som är den egentliga orsaken till våra resultat. Därför är det viktigt att följa upp våra resultat med mer kontrollerade studier för att bestämma orsakssambanden, säger Mathias Rask-Andersen.
