Undersökningen är den första i sitt slag där frågan om skärmtidsbegränsning för barn ställs. Resultatet visar att 67 procent av de svarande tycker att det är ett ganska eller mycket bra förslag, medan endast 11 procent är negativa.
– Det viktigaste fyndet i studien är att det är så pass många som är positiva till att begränsa skärmtid för barn, och att det råder en bred samsyn kring frågan i Sverige, säger Anders Carlander, forskare vid SOM-institutet.
Stödet är störst bland kvinnor, där 71 procent är positiva, jämfört med 63 procent av männen. Även äldre är mer positiva än yngre – 71 procent bland de över 65, jämfört med 62 procent i åldersgruppen 16–29 år.
– Historien är kantad av exempel på moralpanik, där äldre generationer haft en negativ syn på yngres kultur och vanor. Det är lätt att dra paralleller till exempelvis debatten om videovåld på 1980-talet, säger Anders Carlander.
I september 2024 gick Folkhälsomyndigheten ut med rekommendationer om barns skärmtid. Myndigheten varnade för negativa hälsoeffekter som sömnproblem, dålig kroppsuppfattning och övervikt – men lyfte även fram fördelar med digitala medier som lärande och social kontakt.
Forskarna bakom undersökningen undersökte också hur den egna skärmtiden påverkar inställningen. Den enda tydliga faktorn var regelbundet spelande av onlinespel.
– Analyserna visar att ju mer man ”gejmar” desto mindre positivt inställd är man till att begränsa skärmtiden för barn, säger Anders Carlander.
Kapitlet Min skärm är din skärm där resultaten presenteras är en förhandspublicering ur den kommande forskarantologin I rörelse som släpps i maj 2025.
