Livsmedelsindustrin har bidragit till utvecklingen och varje år sedan 1995, när Sverige gick med i EU, har mellan 1,5 till 2 procent av arbetskraften försvunnit från branschen, skriver Arbetsmarknadsnytt.
Trots det svåra läget kräver de mäktiga industrifacken nu 2,8 procents löneökningar, något som får kritik från branschföreträdare.
– Vi betalar för mycket för arbetskraft, anläggningar, miljökrav och så vidare. Vi måste få ut det i priserna när vi säljer våra produkter, säger Marie Söderqvist, vd för Livsmedelsföretagen, till Arbetsmarknadsnytt.
Svenska produkter är enligt henne för dyra för att kunna säljas på den globala marknaden om man undantar mycket starka varumärken som till exempel Absolut Vodka. Därför behöver den svenska industrin förnya sig och satsa på kraftig teknisk utveckling.
Att branschen behöver lägga pengar på innovation är något som man från arbetsgivarhåll nu betonar i avtalsrörelsen, där facket istället vill lägga pengar på förmåner och högre löner åt anställda. Men kraven kan bli kontraproduktiva eftersom svenska industriföretag inte kommer finnas kvar om de inte kan konkurrera internationellt. Sverige duger nämligen inte som målmarknad.
– Tänk om Volvo bara skulle sälja sina bilar i Sverige? Då skulle det inte finnas tillräckligt många svenskar som kan lägga en halv miljon på en bil. Vi behöver göra samma sak som Volvo fast i matsektorn, säger Marie Söderqvist till Arbetsmarknadsnytt.