Bakom studien står forskare från Sverige, Tjeckien och Burkina Faso.
– Det är första gången vi har kunnat mäta så stora skillnader mellan fulani och andra folkgrupper i området, skillnader som ser ut att ske i en speciell immuncell, säger professor Ann-Kristin Östlund Farrants vid Stockholms universitet, och ledare för den internationella forskargruppen, i ett utskick.
– Till skillnad från tidigare forskning har vi har tittat på alla gener i olika celler som ingår i immunförsvaret för att se om några gener används annorlunda hos fulani än hos andra grupper.
Kan leda till nya behandlingar
De så kallade monocyterna ingår i immunförsvarets första försvarslinje och är de celler som larmar resten av immunsystemet. Hos dem hittade forskarna mer än tusen gener som uppträder annorlunda hos fulani än hos andra. Orsaken till detta är ännu inte känd, men det kan handla om epigenetik, det vill säga kemiska förändringar som påverkar om en gen är aktiv eller inte snarare än mutationer av gener. Skillnaderna i immunförsvar kan alltså bero på fulanis livsstil eller på förändringar i gener som inte är direkt inblandade i immunförsvaret.
– Om vi förstår varför kan vi få bättre mediciner för att bota malaria. Hittills har vi bekämpat parasiten, men den blir resistent mot bekämpningsmedel, säger Marita Troye-Blomberg, professor emerita vid Stockholms universitet, och medförfattare till studien.
– Vi försöker förstå hur immunförsvaret reagerar hos fulani och hur man skulle kunna initiera samma svar hos andra folkgrupper.
Om det skulle gå att bekämpa malaria genom att sätta igång det egna immunförsvaret kan behandlingssättet bli en modell för behandling av fler sjukdomar orsakade av stora parasiter, säger hon.
