Det är ingen vidare ljus bild av Sverige som målas upp i Försvarshögskolans nya rapport "Antagonistiska hot och dess påverkan på lokalsamhället".
Så kallade parallella strukturer och gängkriminalitet börjar rentav bli "systemhotande" mot landet. Det handlar bland annat om skjutningar, sprängningar, våld mot blåljuspersonal, våldsbejakande extremism, kriminella som hotar tjänstemän för att slippa negativa beslut, islamska moralpoliser som trakasserar kvinnor som de anser inte följer religiösa lagar och ungdomar som hotar polisen om de grips.
Ett stort problem är det klansamhälle som håller på att växa fram i Sverige till följd av en omfattande utomeuropeisk invandring.
Detta system fungerar på ett helt annat sätt än det svenska rättsväsendet, menas det i rapporten.
Enligt studien är det en allvarlig missuppfattning att invandrare i Sverige kommer från likartade strukturer som i Västvärlden.
"Det är märkligt att så många inte tycks förstå på vilka grunder friheter i en demokratisk rättsstat vilar – att det är starka rättssäkra institutioner, icke-korrumperade myndigheter och hög tilltro till dem som garanterar friheten. Hade man förstått det hade man insett att det omöjligt var likartade strukturer i Afghanistan, Irak, Syrien, Somalia etcetera innan krigen bröt ut, utan att dessa snarare var repressiva stater som hölls samman genom diktatorer. Personer som kommer från den typen av samhällen har aldrig socialiserats in i en tillitsgemenskap...", skriver journalisten Per Brinkemo, som bland annat författat "Mellan Klan och Stat - somalier i Sverige", i rapporten som publicerades på tisdagen.
Vidare påpekas att klansystemet är en form av sedvanerätt som starkt skiljer sig från den svenska rättsordningen. Bevisföringen blir sekundär och det handlar snarare om att kompensera än att straffa, och på detta sätt binds individen till kollektivet. Klanledare inom respektive gruppering möts sedan för att förhandla om rimlig ersättning. Men kommer släkterna inte överens, kan det sluta i blodshämnd. Det viktiga är inte vilken person som har begått brottet utan att kollektivet betalar bot. Klanerna bygger alltså upp ett alternativt rättssystem i landet. Pengarna som ska betalas kallas på arabiska diya och på somaliska mag, vilket betyder blodspengar, påpekar Brinkemo.
Sedan uppstår problem mellan klan och stat, en "kluvenhet" mellan två helt olika system och sätt att tänka. Författaren menar därför att "nyanlända" behöver bryta invanda mönster och erfarenheter av tidigare rättskipning, något som i sin tur kräver att "staten är tydligt närvarande och inte backar när den möter misstro eller motstånd".
Men problemen förvärras också av att landet numera är fyllt av så många olika invandrargrupper.
"En annan aspekt är blandningen av olika nationaliteter och språk i utanförskapsområden. Alla har erfarenhet av sitt hemlands system, palestinier har sitt, afghaner ett annat osv. Systemen bygger alla på samma grundläggande princip om kollektivism och kompensation men här ska olika språkgrupper och traditioner mötas. Därtill utsätts klansystemen för stora påfrestningar i mötet med rättsstaten där den som var en auktoritet i hemlandet riskerar att förlora sin position", fortsätter Brinkemo.
Rapporten nämner särskilt så kallade "antagonistiska hot", med vilket menas hot som är avsiktligt illvilliga och illegala. Hoten delas in i olika kategorier: underrättelsehot, terrorhot, politisk och idégrundad (däribland religiös) extremism, organiserad brottslighet samt cyberhot.
"Från samhällets sida har tillväxten av kriminella grupper och våldsbejakande radikala nätverk i utanförskapsområdena blivit ett stort problem. Det grova gängvåldet och de antagonistiska hoten börjar nu bli systemhotande till sin karaktär", påpekar Henrik Häggström, senioranalytiker vid Försvarshögskolan, och Hans Brun, analytiker vid Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier (CATS) vid Försvarshögskolan.
