Haverikommissionen identifierar i sin rapport ett flertal brister i verksamheten hos Umeå fallskärmsklubb, som genomförde flygningen i sin fallskärmshoppningsverksamhet. Bland annat var flygplanet, ett GippsAero GA8 Airvan, för baktungt och överlastat när det lyfte från Umeå flygplats med en pilot och åtta fallskärmshoppare ombord. Utredarna skriver att de inte kunnat hitta något tekniskt fel på flygplanet.
I rapporten konstateras att det var molnigt den aktuella dagen, och enligt gällande bestämmelser från Svenska Fallskärmsförbundets får fallskärmshopp inte genomföras utan visuell markkontakt och med "avsiktlig molngenomgång". Det är därför "tveksamt om det förelåg förutsättningar att genomföra hoppningen", skriver haverikommissionen i rapporten.
Vidare hade piloten begränsad flygerfarenhet och hade ingen behörighet för att flyga enbart med hjälp av flygplanets instrument, som i exempelvis moln. För att undvika molnen steg piloten till en högre höjd än vad som är tillåtet utan att extra syrgas medförs. Piloten hade heller inte fått någon information innan flygningen om hur mycket fallskärmshopparna vägde, vilket gjorde att han inte upptäckte att flygplanet var över- och fellastat.
Flygolyckan inträffade bara sekunder innan fallskärmshopparna skulle hoppa ut ur flygplanet. Vid hoppningen flyger flygplanet relativt långsamt, vilket gör att risken för så kallad stall ökar. Haverikommissionens menar att det faktum att fallskärmshopparna började röra sig bakåt i flygplanet för att förbereda sig för hoppet bidrog till olyckan. I det läget gick flygplanet in i stall och vek kraftigt åt vänster och försvann ner i molnen. Pilotens bristande erfarenhet gjorde att hans möjligheter att rädda planet ur stallen var små.
Flygplanet bröts därefter sönder i luften. Höger vinge bröts av liksom flygplanets fena och stabilisator. Alla ombord omkom när flygplanet slog i marken. Kraschen fångades på film av vittnen.
Haverikommissionen har även sammanfattat rapporten i en 13 minuter lång film.
