Sayaka Osanami Törngren, docent vid Malmö universitet och Sofia Ulver, docent vid Lunds universitet, står bakom studien, som nyligen publicerades i Genealogy.
Duon har analyserat 676 svenska reklamfilmer från 2008 till 2017. Det visade sig att ungefär en fjärdedel av reklamfilmerna hade minst en icke-vit person med.
Studien visar samtidigt en kraftig ökning av tredje världen-representation över tid. År 2016, efter asylkaoset, hade hela hälften av de analyserade reklamfilmerna minst en icke-vit skådespelare med. Men forskarna slår larm om att "väldigt få" av filmerna 2016 hade en icke-vit i huvudrollen. Det handlar om ungefär var sjunde film.
Den ökade tredje världen-representationen i reklamfilmerna 2016 kan enligt forskarna förstås som en effekt av vad de kallar ”svensk multikulturell ’catch all’”-marknadsföring, som ett svar på ökningen av invandringen under 2015 och 2016.
– Vi kan se i absoluta siffror att det blir mer mångfald. Men det blir inte mindre tokenism, det vill säga symboliska handlingar för att uppfylla vissa krav, för det. Å ena sidan ser vi i reklamen att det blir mer relationer mellan icke-vita och vita, och det är positivt på många sätt. Men vi ser också väldigt mycket representation som bara är där, säger Sofia Ulver i ett pressmeddelande.
Studien visar även att personer med asiatiskt utseende sällan, i de få fall där de ens förekommer, "interagerar med den vita majoriteten". Svarta interagerar däremot med samhället på ett annat sätt, genom att till exempel vara i parrelation med vita. Även vad studien kallar ”etniskt tvetydiga” personer är överrepresenterade i svensk reklam.
– Det är svårt att prata representation i Sverige då allt ska vara färgblint. Man ska inte peka finger på varifrån en person kommer, utan bara uppfatta reklamfilmen som präglad av mångfald, säger Sayaka Osanami Törngren, som själv är asiat, i ett pressmeddelande.
