Sverige lägger årligen stora summor på bistånd till multilaterala organisationer, som FN och Världsbanken. Regeringen fattar beslut om pengar som går rakt in i dessa organisationers budgetar (så kallat kärnstöd) medan Sida beslutar om öronmärkt stöd till multilaterala organisationer (så kallat multi-bi-stöd).
Riksrevisionen har granskat regeringens och Sidas arbete med dessa biståndspengar. Granskningen visar att det saknas tydligt formulerade mål i strategier som styr det kärnstöd som regeringen beslutar om.
Några systematiska och dokumenterade uppföljningar av de multilaterala organisationernas resultat, eller hur kärnstöden bidrar till de svenska biståndsmålen, görs heller inte.
– Det är redan från början en svår uppgift att följa hur svenska biståndspengar bidrar till de multilaterala organisationernas resultat. Det gäller särskilt kärnstödet. Just därför är det viktigt med väl underbyggda beslut och ändamålsenliga uppföljningar. Tydliga mål och god uppföljning bidrar till effektivitet, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett uttalande.
Granskningen visar också att regeringens beslut, och underlagen från UD, saknar information om vad som varit avgörande för vilka organisationer som ska få kärnstöd – och hur mycket pengar de ska få.
Till exempel framgår det inte hur styrkor och svagheter med ett visst kärnstöd eller en viss multilateral organisation har vägts in i beslut. Det finns heller inga dokumenterade riskanalyser, konstaterar Riksrevisionen.
– Avsaknaden av riskanalyser innebär att regeringen kan ha missat att ta hänsyn till faktorer som påverkar organisationernas förmåga att nå resultat när de fattat beslut om kärnstöd, säger Therese Brolin, projektledare för granskningen.
Riksrevisionen riktade liknande kritik i en granskning 2014. Det resulterade i att vissa beslutsprocesser förändrades. Den nya granskningen visar dock på liknande brister i beslutsunderlag och uppföljning som fanns 2014.
När det gäller Sidas arbete med multi-bi-stödet bedömer Riksrevisionen att det i huvudsak är ändamålsenligt. Däremot är det oklart vad som ligger bakom Sidas riskbedömningar och hur Sida drar lärdomar från tidigare insatser när nya utformas.
