Att vara aktiv på natten har sina fördelar. Parasiterna är färre, detsamma gäller antalet rovdjur. Det är heller inte lika stor konkurrens om föda som när det är ljust.
För djur som migrerar eller letar mat över relativt stora områden är lägre temperatur att föredra framför dagens hetta.
Men det gäller att de kan navigera rätt i mörkret, något de gör på olika sätt. Flyttfåglar som lyfter när solen går ner använder både magnetkompass och stjärnkompass när de navigerar efter enskilda stjärnor.
Dyngbaggar använder inte enskilda ljuspunkter på himlen. Istället orienterar de sig genom natten med hjälp av ljuset från Vintergatan som kontrasterar mot det omgivande mörkret på himlen.
Andra undersökningar ger stöd för att så skilda djur som sälar, nattfjärilar och grodor på olika sätt också använder stjärnhimlen för att orientera sig nattetid.
– Djur som har kameraögon, sådana som vi människor har, kan se enskilda stjärnor. Däremot kan insekter med fasettögon sannolikt inte urskilja enskilda ljuspunkter, vi tror att de tolkar stjärnhimlen och Vintergatan som mönster av ljus, säger James Foster, biolog vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund, i ett pressmeddelande.
Han har skrivit en översiktsartikel tillsammans med kollegorna Marie Dacke, Dan-Eric Nilsson och Jochen Smolka.
– Vi vet fortfarande väldigt lite om hur nattaktiva djur upplever och tolkar ljus på natthimlen. Exempelvis har ingen hittills lyckats visa att flyttfåglar som passerar ekvatorn byter referenspunkter på himlen, säger James Foster och fortsätter:
– Jag tror att ny teknik, inte minst nya kameror, gör att vi kommer att upptäcka att många fler arter använder stjärnhimlen för att navigera när de förflyttar sig under dygnets mörkaste timmar.
