Skolresultaten har drastiskt försämrats för invandrarelever som kommit till Sverige vid sju års ålder eller senare.
För närmare 20 år sedan, 1998, klarade 70 procent av sådana elever godkända slutbetyg i årskurs nio. 2014 var siffran nere på 50 procent.
Särskilt svårt att klara betygen har elever födda i Afrika samt så kallade ensamkommande flyktingbarn. Inte mer än 20-30 procent av de ensamkommande klarar godkänt i svenska, matematik och engelska.
En förklaring som ges är att dessa grupper numera är mycket äldre när de kommer till Sverige. De senaste åren har Sverige tagit emot ett rekordstort antal ensamkommande, många i åldrarna 13 till 17 år, skriver rapportförfattarna.
– De som anlänt under senare år har varit betydligt äldre vid ankomsten, vilket betyder att de har mindre tid att uppnå målen i skolan, säger en av rapportens författare, Hans Grönqvist, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
"Dessvärre har skillnaden i studieresultat mellan inrikes och utrikes födda elever ökat stadigt sedan slutet av 1980-talet", skriver Expertgruppen i ett pressmeddelande.
Medan strax över 90 procent av alla inrikes födda elever uppnår gymnasiebehörighet är motsvarande siffra för utrikes födda elever cirka 65 procent. Faktum är att skillnaderna i studieresultat mellan inrikes och utrikes födda elever är större i Sverige än i många andra jämförbara länder.
"Detta är oroväckande eftersom grundskoleresultaten styr möjligheterna till fortsatta studier och därmed i förlängningen också chanserna på arbetsmarknaden. Med andra ord riskerar ojämlika studieresultat att fortplanta sig till ojämlikhet i långsiktiga livsmöjligheter", står det i rapporten.
Den främsta förklaringen påstås dock vara föräldrarnas socioekonomiska situation och bostadsområde.
Lösningen på problemet är därför bland annat att bryta bostadssegregationen, hävdar rapportförfattarna.
