Ett tjugotal universitets- och högskolelärare som intervjuats av Sveriges Radios program Kaliber uppger att studenternas förkunskaper har blivit sämre. Lärosätena sänker därför kraven för att inte tvingas underkänna alltför många studenter. Om universiteten hade ställt samma krav på studenterna som man gjorde för bara ett par decennier sedan hade nio av tio av dagens studenter blivit underkända, menar en professor.

– Det är inte så rimligt att tro att en lärare vill underkänna nio av tio studenter och hålla kvar vid en kravnivå som vi hade för kanske 20-30 år sedan och som delvis också beror på att vi hade en annan grupp av studenter då så klart, säger Lars Pålsson Syll, professor i samhällskunskap vid Malmö Högskola till Ekot.

Till skillnad från vad som var fallet för 20 år sedan får högskolorna idag betalt baserat på hur många studenter som blir godkända – något som har lett till att lärosäten som försöker upprätthålla kvaliteten straffas genom lägre statliga anslag. Ann Fritzell var fram tills pensionen för ett par månader sedan chefsutredare vid Sveriges universitetslärarförbund. Hon var med och tog fram det nya systemet när det infördes. Idag är hon starkt kritisk.

– Systemet är korrumperande för kvaliteten, säger Fritzell till Ekot. Den stora expansionen av högskolan har givit lärarna ett ”mer komplicerat” uppdrag samtidigt som resurserna per student är mindre, menar hon.