De tre männen stod åtalade för tre bombdåd mellan november 2016 och januari 2017. Bomberna placerades vid Syndikalisternas lokal och vid två asylboenden i Göteborg. En hotellanställd person skadades allvarligt.
Samtliga tre döms för medverkan i allmänfarlig ödeläggelse eller försök till sådant brott.
Den ene av männen, 23 år gammal, har enligt tingsrätten medverkat som gärningsman i alla tre fallen och döms till fängelse i åtta år och sex månader. Den andre av männen, 50 år gammal, döms som medhjälpare för ett av de fullbordade brotten och för försöksbrottet till fängelse i fem år. Den tredje mannen, 20 år gammal, döms som medhjälpare i försöksbrottet till fängelse i ett år och sex månader.
Vidare frikänns 23-åringen och 50-åringen från ansvar för försök till mord alternativt synnerligen grov misshandel i samband med ett av de fullbordade bombdåden. Detta eftersom det finns rimligt tvivel om deras uppsåt att beröva den skadade personen livet eller att orsaka honom allvarlig och bestående kroppsskada. 23-åringen och 50-åringen förpliktas också att betala skadestånd.
Tingsrättens bevisning bestod bland annat av tekniska analyser och dna-spår från 23-åringen på bomberna vid Syndikalistiskt forum och vid campingen som användes som asylboende.
"Vidare finns jämförande analyser som visar att sprängmedel och sprängutrustning som använts vid flyktingboendena härrör från 50-åringens lager av sprängmedel", skriver tingsrätten.
Jämförande analyser påvisar också viktiga likheter i bombkonstruktionerna, menar rätten.
Men tingsrättens dom är inte enhällig. Till skillnad från majoriteten anser rättens ordförande att 23-åringen och 50-åringen ska frikännas från allmänfarlig ödeläggelse vid hotellet som tjänade som flyktingboende och att den hotellanställdes yrkande om skadestånd ska avslås. Anledningen är att ordföranden anser att de båda inte är överbevisade om att ha deltagit i bombdådet vid hotellet. Därför anser ordföranden att 23-åringen ska dömas till fängelse i fem år och sex månader och att 50-åringen ska dömas till fängelse i två år.
Åklagaren Mats Ljungqvist har kritiserats för att åtalet inte gällde terrorbrott. Men det hade inte fungerat, anser han.
– Ett av kriterierna för terrorbrott är att agerandet ska vara avsett att inge fruktan hos en befolkning eller en folkgrupp. Men flyktingar räknas inte som en folkgrupp. Hade det handlat om ett boende där det bara fanns exempelvis muslimer hade det varit en annan sak, har Mats Ljungqvist tidigare sagt till SVT.
De dömda ska tidigare ha varit medlemmar i Nordiska motståndsrörelsen. Men enligt åklagaren har bombattentaten ingen direkt koppling till NMR. Männen ska snarare ha lämnat organisationen då de varit missnöjda med att den inte velat använda våld.
I Nordfronts direktsändning från Almedalen på fredagen kunde man se DN-journalisten Niklas Orrenius fråga NMR-ledaren Simon Lindberg om han tar avstånd från dåden.
– Jag har förståelse för att folk tar till desperata metoder i såna här tider. Men vi sanktionerar inte metoderna, svarade Simon Lindberg.
– Jag försvarar det inte, sade organisationens Pär Öberg om bombdåden senare i samma sändning.
