Igår firades luciadagen runt om i Sverige. Även om traditionen, i alla fall om man ska tro medierapporteringen, är på utdöende så är det ännu många kyrkor, skolor och förskolor som ordnar med luciatåg.
Firandet brukar sedan några år tillbaka innehålla olika slags exotiska inslag. För fyra år sedan sändes Uppsala domkyrkas luciafirande av Sveriges Television. Det årets lucia var en mörkhyad kvinna och mitt under det högtidliga sjungandet dök en rappande artist upp i TV-rutan. Reaktionerna lät inte vänta på sig.
I år är det nog få som inte uppmärksammat Åhléns kupp med en mörkhyad pojke som lucia i sin reklam. Tilltaget har väckt starka reaktioner och en hel del hatiska kommentarer, kanske inte minst på Facebook. Andra år har luciafirandet på skolor och förskolor varit i blåsväder på grund av fotoförbud för föräldrarna i syfte att skydda barn till papperslösa flyktingar.
Runt allt detta har en debatt uppstått om huruvida den som är lucia verkligen måste vara blond och se typiskt svensk ut. Tidigare SVT-journalisten och kända TV-profilen Elisabet Höglund sade såhär till Expressen i en intervju igår:
"Lucia var från Syrakusa, så jag tycker att den som är lucia helst ska vara mörk och mörkhårig. Att alla lucior ska vara blonda är bara strunt det med."
Det låter vettigt. Syrakusa ligger på södra Sicilien och invånarna där är långtifrån blonda och blåögda. Men svarar det egentligen på frågan om helgonet Sankta Lucias utseende?
För att förstå frågan kan vi börja med att titta på Sverige. Sveriges demografi, alltså befolkningssammansättning, har förändrats markant bara senaste 50 åren. Den genomsnittlige svensken är mörkare idag än förr. Om tusen år kommer det förmodligen inte finnas många blonda och blåögda svenskar kvar. Om ens någon alls.
Lucia levde på Sicilien för över 1700 år sedan (hon dog år 304 e.Kr). Kan den italienska ön ha genomgått samma metamorfos som Sverige just nu genomgår?
I de texter som finns bevarade om Lucia nämns aldrig hur hon såg ut. Det vi vet är att hennes pappa var patricier, han tillhörde alltså den romerska adeln och hette troligen Lucio. Hennes mammas namn var Eutichia, ett ursprungligen grekiskt namn. Det är alltså i den romerska överklassen, och möjligen grekiska befolkningen, vi bör leta efter Lucias utseende.
Det låter sig faktiskt göras. För några år sedan roade sig ett antal forskare och professorer vid University of Virginia i USA med att skapa färglagda 3D-modeller av ett antal antika personligheter. Resultatet kan förvåna nutida människor som är vana vid dagens mörkare sydeuropéer.
Kejsar Augustus och kejsar Caligula. Foto: University of Virginia.Tack vare antika författare och krönikörer som Suetonius, Malalas och Sieglin vet vi nämligen hur romerska kejsare såg ut. Kejsar Augustus t.ex, som omnämns i julevangeliet i Bibeln, var blond och hade gråblå ögon. Faktum är att av de 18 kejsare som styrde Rom från Jesu födelse och fram till år 192 e.Kr beskrivs bara en som mörkhårig. Ingen tycks ha haft bruna eller mörka ögon.
Vi vet också att många romerska familjer var ljus- eller rödhåriga. Som den kända familjen Flavius, vars familjenamn till och med betyder blond.
Likadant tycks det ha sett ut i Grekland. Grekiska kungar och ledare som Alexander den store, Pyrrhus och Kritias, för att nämna några få, var alla blonda. Den grekiske poeten Bakchylides beskriver Spartas kvinnor som blondiner. Han skriver också att många idrottsmän som deltog i Nemeiska spelen, en av de populära tävlingar som anordnades i dåtidens Grekland varav de olympiska var de mest populära, även de var blonda.
För att ännu bättre förstå Lucias bakgrund kan vi gå tillbaka till Puniska krigen som utkämpades under en 118 år lång tidsrymd före vår tideräknings början (264 f.Kr 146 f.Kr.) Rom och Karthago slogs om herraväldet runt Medelhavet. Det var under dessa år som den romerske senatorn Cato d.ä alltid avslutade sina tal med "För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras". Över en miljon soldater stupade i ett krigande som slutade med romersk seger och framväxten av Romarriket som dåtida supermakt.
Kriget är intressant för helgonet Lucia eftersom kontrollen över Sicilien var casus belli. Det var hotet om ett Sicilien kontrollerat av Karthago som ledde fram till en romersk invasion av ön, vilket sedan mynnade ut i Första puniska kriget.
Karthago, i nuvarande Tunisien, grundades av fenicier under 800-talet f.Kr. Men hur såg den typiske feniciern från Karthago ut? Så sent som i maj i år släpptes en forskarrapport som visar att en fenicisk man som begravdes i Nordafrika under 600-talet f.Kr bar den sällsynta haplogruppen U5b2c1.
Haplogrupper är genetiska markörer som forskare använder sig av för att härleda släktskap. U5-gruppen förknippas starkt med européer och den man som hittades i graven hade troligen, liksom många andra som befolkade Nordafrika under antiken, européeisk härkomst. Dagens araber i Nordafrika har nästan inget släktskap med dåtidens nordafrikaner.
Århundradena innan Rom och Karthago blev stormakter hade nämligen invandringsströmmarna gått åt motsatt håll än de gör idag. Européer på jakt efter nya marker tog sig över det smala sundet mellan Iberiska halvön och Afrikas nordkust och strömmade i tiotusental in på den afrikanska kontinenten. Spåren av den invandringen syns än idag där inte minst berberfolken är betydligt mer ljusa än sina arabiska grannfolk.
Den slutsats vi kan dra av allt detta är att de folk som bodde runt Medelhavet, även i Nordafrika, såg annorlunda ut under antiken. Även om inte alla var rågblonda och blåögda finns det mycket starka historiska bevis för att Sydeuropas befolkning då var markant ljusare än den är idag. Blonda och blåögda romare och greker var en vanlig syn på både Roms och Atens gator för 2000 år sedan. Kanske till och med Karthagos gator dominerades av blonda, blåögda människor av europeisk härkomst. Då är det inte långsökt att anta att en adelsfamilj i Syrakusa även den var blond och blåögd.
Egentligen spelar kanske denna historiska kuriosa inte så stor roll. Dagens lucior behöver naturligtvis inte se likadana ut som de alltid har gjort och många av oss tycker det är trevligt med lite mer färgglada inslag i luciatågen. Om man däremot är nyfiken på hur helgonet Lucia egentligen såg ut så är det inte långsökt att tänka sig henne som blond.
Ska man vara riktigt petig så har faktiskt det svenska Luciafirandet ganska lite med helgonet Lucia att göra. "Men flickans reliker och legend är, när det kommer till kritan, helt irrelevanta när det gäller den skandinaviska Lucian – hon och helgonet har bara almanacksdagens namn gemensamt", skriver Jan-Öjvind Swahn, professor emeritus i folkloristik, i sin bok Svenska traditioner.
Nåväl. Det viktigaste är kanske inte hur man ser ut. Framtidens lucior, i den mån traditionen överlever, kommer hur som helst se betydligt mörkare ut än dagens lucior.
Anders
