Fidel Castros död
Fidel Castro 2003.

Fidel Castro är död

Publicerad 26 november 2016 kl 09.57
Av Mattias Albinsson

Utrikes. Kubas förre president och diktator Fidel Castro är död, skriver AP.

Dela artikeln

Castro avled klockan halv elva igår kväll efter flera års sjukdom. Han blev 90 år gammal.

Dödsbudet annonserades i den statliga televisionen strax efter midnatt natten till idag av hans bror, nuvarande presidenten Raul Castro.

Fidel Castro pensionerade sig 2008, han hade då varit landets ledare i 49 års tid. Anledningen till att han klev åt sidan var hans sviktande hälsa.

Castro tar makten
Under 1940- och 50-talen var Kuba, med latin­amerikanska mått mätt, ett välmående land. Men rikedomarna var, trots omfattande rättigheter för landets arbetare, ojämnt fördelade och det fanns stora missnöjda grupper. Samtidigt var det politiskt turbulent i landet och allt fler lockades av socialismens enkla lösningar där alla skulle få ta del av välståndet och välfärden.

1952 tog landets tidigare folkvalde president Fulgencio Batista makten i en statskupp sedan det stått klart att han inte skulle vinna det val som var inplanerat samma år. Kuppen följdes av ett utbrett missnöje i landets politiska etablissemang där många hoppats få högt uppsatta poster i den nya regeringen. En av de besvikna var den unge advokaten Fidel Castro. Castro ledde redan året därpå ett väpnat kuppförsök mot den nya regeringen, men misslyckades, greps och fängslades.

Efter att ha rymt och flera försök till väpnad revolution senare lyckades Castro tillslut. 32 år gammal, i januari 1959, körde han i triumf in i huvudstaden Havanna med sina trupper sedan Batista tvingats fly landet. Till en början såg den amerikanska regeringen positivt på Castro.

Efter att ha tillkännagett att han tänkte styra ön socialistiskt och han börjat leta upp och avrätta misstänkta anti­kommunister och "fiender" till revolutionen försämrades relationen med USA. Kuba stärkte istället sina band till Sovjet­unionen som gärna ville ha ett allierat land så nära USA:s kust.

Grisbukten och Kubakris
I april 1961 försökte sig USA:s underrättelse­tjänst CIA på ett klumpigt försök att störta den nya socialistiska regimen på Kuba. 1.400 beväpnade exilkubaner stormade i land i Grisbukten på Kuba medan amerikanska plan bombade flygbaser på ön. Samtidigt pågick ett väpnat uppror på Kuba, mot Castros regim, och USA:s tanke var därför att officiellt förneka all inblandning i offensiven. Försöket blev ett fiasko, USA drog tillbaka sitt militära understöd till de landsatta exil­kubanerna som tvingades kapitulera.

Året därpå, i oktober 1962, inträffade den så kallade Kubakrisen sedan USA:s president John F. Kennedy tillkännagett att Sovjet­unionen stationerat kärnvapen på Kuba. USA inledde en blockad av ön och världen oroade sig för kärnvapen­krig. Efter en veckas hårda förhand­lingar gav sovjets ledare Nikita Chrusjtjov med sig och drog tillbaka kärnvapnen.

Socialistisk ikon
Under 60- och 70-talen exporterade Kuba sin kommunism till Latinamerika och Afrika. Fidel Castro och en annan känd latin­amerikansk kommunist, Che Guevara som var med vid den kubanska revolutionen, fick idolstatus bland socialister i hela världen.

Men det kubanska folket fick det sämre i takt med att kommunismen tog ett allt mer totalitärt grepp om landet. Strejkrätten för fackföreningar drogs in, Katolska kyrkan och andra religiösa grupper trakasserades och "revolutionära försvars­kommittéer" såg till att ingen råkade leva ett icke-socialistiskt liv.

De flesta andra länder i Latinamerika gick så småningom, en efter en, om Kuba i ekonomiskt välstånd. I BNP per capita räknat är Kuba idag ett av de fattigaste i hela Latinamerika.

Länder som Brasilien, Mexiko, Uruguay, Argentina och Chile räknas idag som i-länder. Kuba däremot lider emellertid fortfarande av den socialistiska politiken.

Artikeln är rättad.


Nyheter från förstasidan

SD: Medborgarskap ska klippas om det behövs

Öppnade för att skicka hem invandrargängen. "De hör inte hemma i Sverige, de ska bort härifrån".0 

Ekonominyheter

Styrelseproffs mörkar Viaplay i sitt cv efter kraschen

Körde bolaget i botten.. Nu suddar Pernille Erenbjerg i sin cv på Linkedin.0 

Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.

Senaste huvudledare

Alla känner igen sig i händelsen på Gröna Lund. I kollektivtrafik, badhus, skolor och bibliotek väntas svenskar acceptera dominansbeteende som något naturligt.0 

"Våra eliter har förklarat krig mot oss". Det är hög tid att vi slår tillbaka, sade Eva Vlaardingerbroek.0 

Mer från Utrikes

Ungern: Frankrike kan starta tredje världskrig

"Utlöser ett kärnvapenkrig".. Macron överväger sätta in Nato-trupp mot Ryssland i Ukraina.0 

Nick Fuentes får tillbaka sitt konto på X

Elon Musks vändning.. 25-åringen var en av få högerprofiler som inte fick komma tillbaka.0 

Vetenskap

Genombrott för nästa generations digitala skärmar. "Nu har vi visat att det går att göra."0 

Forskare talade ut om IQ-skillnader – sparkas från Cambridge. Nathan Cofnas får gå – efter att ha sagt som det var.0 

Kultur

Palestinska flaggor förbjudna på Eurovision. Kommer att stoppas i entrén.0