År 2014 tog alliansregeringen fyra miljarder kronor från biståndsbudgeten för att finansiera asylmottagandet i Sverige. Året efter hade den rödgröna regeringen mer än fördubblat den siffran, till 8,4 miljarder kronor, vilket motsvarar en femtedel av hela det svenska biståndet.
I nästa års budget har regeringen tagit 8,2 miljarder från biståndet. Den siffran är dock sannolikt rejält i underkant med tanke på att budgeten bygger på Migrationsverkets prognos från tidigare i år som förutspådde att asylinvandringen skulle minska i år.
– Just nu så kommer det 1.000 personer varje dag och söker asyl. Det är den högsta siffran vi haft någonsin. Så att vi kommer att ha anledning att revidera upp siffran i den kommande prognosen, säger Fredrik Bengtsson, presschef på Migrationsverket, till SVT Nyheter.
Regeringen fick tidigare i år hård kritik från en rad välgörenhetsorganisationer, som påpekade att mer pengar från biståndsbudgeten gick till invandring i Sverige än till hela Afrika sammanlagt.
"Det bör vara en självklarhet för varje land som vill leva upp till idealen om mänskliga rättigheter att hjälpa dem som drabbas av krig och katastrofer genom ett generöst flyktingmottagande. Men det är inte rimligt att låta världens fattiga betala notan", skrev organisationerna.
Kändisprofessorn Hans Rosling är inne på samma linje.
– Höj skatten, skär ner på operan, men ta inte från de fattigaste barnen i världen för att finansiera dyr flyktingmottagning, dundrade Rosling på ett seminarium hos revisionsjätten KPMG i januari.
Att istället prioritera hjälp på plats är dock inte aktuellt för biståndsminister Isabella Lövin (MP).
– Jag skulle önska att vi kunde göra på ett annat sätt men nu är det här en politisk realitet och vi har en begränsad statsbudget, säger biståndsminister Isabella Lövin till SVT Nyheter.
Skillnaden mellan vad staten lägger på invandring här och vad staten lägger på flyktingar i läger utanför Syrien. pic.twitter.com/vecFbVW2D8
— Stefan Olsson (@Spesam) September 22, 2015