Grönt ljus för ESM

Beslutet från Tysklands författningsdomstol avlägsnade de sista hindren för ESM, som bestod i att Tyskland skulle kunna vara konstitutionellt förhindrat att skriva under de fördrag som ska göra landet medlem i den europeiska stabiliseringsmekanismen. Mer än 37 000 tyska medborgare från Mehr Demokratie-rörelsen hade ställt sig bakom anmälan till den tyska författnings­domstolen, eftersom de ansåg att ESM-fonden inte står under tillräcklig demokratisk kontroll.

ESM är en föreslagen permanent fond som är avsedd att ersätta de tidigare temporära överstatliga finansierings­mekanismerna Europeiska finansiella stabiliserings­faciliteten (EFSF) och Europeiska finansiella stabiliserings­mekanismen (EFSM).

ESM anses av EU-projektets förespråkare vara en förutsättning för att kunna stävja betalningskrisen som skapats genom införandet av euron i åtskilliga EU-länder. Detta genom att bereda lån till länder med betalningsproblem och strukturella handelsunderskott.

För att ESM ska kunna införas krävs att så många länder skriver på fördraget att det motsvarar 90 procent av det totala planerade inbetalda kapitalet. Det innebär att hela ESM:s existens kan blockeras av Tyskland, som står för 27 procent av det inbetalda kapitalet.

ESM-fonden är avsedd att ha en preliminär utlåningskapacitet på 500 miljarder euro och ett kapital på 700 miljarder euro. Detta är inga övre gränser utan beloppen kan utökas genom beslut av ESM vilket då tvingar de länder som deltar i mekanismen att öka sin insats av inbetalat kapital.

Kritiker av ESM har påpekat att dess införande innebär en minskning av nationell demokrati eftersom vetorätt för mindre länder saknas när beslut om utbetalningar från ESM ska fattas. Istället är det tillräckligt att ett beslut stöds av 85 procent av rösterna, där röstlängden är baserad på kapitalinsats. Röststyrkan avgörs alltså av ländernas ekonomiska styrka. Det innebär att Tyskland och Frankrike har vetorätt för utbetalningar, men inte mindre länder. Samtidigt kan inte mindre länder neka att skjuta till mer kapital till fonden vid behov.

För att få låna från ESM krävs det att landet som vill låna genomför ekonomiska anpassningsprogram. I krislandet Grekland har det inneburit att offentliga nedskärningar, avregleringar, privatiseringar och lönesänkningar tvingats fram för att strukturera om den grekiska ekonomin.

Beslutet i Tysklands författningsdomstol ställde krav på att Tysklands inbetalade kapital ej skulle överstiga 190 miljarder euro (dvs 27 procent av de planerade 700 miljarder euro) och att detta belopp enbart kan öka genom nya beslut tagna av tyska beslutsfattare. Detta innebär i praktiken att ESM närmar sig det upplägg som finns i USA, med ett skuldtak för statsskuld (som ständigt höjs vid behov). Det innebär dessutom att Tyskland skaffar sig en vetorätt för ytterligare inbetalningar som saknas hos övriga deltagande länder.

Samtidigt som beslutet offentliggjordes av Tysklands författningsdomstol höll den portugisiske ex-maoisten och nuvarande ordföranden i EU-kommissionen José Manuel Barroso ett "State of the Union"-tal där slutsatserna bestod i att EU behöver mer enighet, ökad centralisering och en fördjupad union för att klara krisen som är skapad av EU-projektets tidigare inriktning mot exakt samma mål.