Klyftorna i Sverige har inte varit så stora som de är nu sedan SCB började mäta inkomstskillnader 1991, alltså för nästan 30 år sedan.
Det visar deras senaste siffror, som mäter skillnaderna genom den så kallade gini-koefficienten.
2005 var den 0,271, 2010 hade den ökat till 0,297 och 2016 låg den på 0,320, vilket betyder att klyftan blir större och större.
Dessutom visar siffrorna att den rikaste tiondelen drar ifrån alltmer. Den gruppen har nästan lika stor del av den sammanlagda disponibla inkomsten som halva befolkningen med lägst inkomst.
Även andelen med "låg ekonomisk standard" har ökat från tio procent år 2005 till 14 procent år 2016.
– Jag är verkligen inte nöjd med det, säger finansminister Magdalena Andersson (S) till nyhetsbyrån TT och hävdar att man har haft begränsade resurser att bedriva den politik man egentligen velat.
Enligt Andersson är utvecklingen en trend i hela västvärlden. Och det spelar ingen roll vilken regering som styr, klyftorna ökar ändå.
LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson menar att inkomstklyftan i Sverige nu är den högsta ända sedan 1940-talet.
