När internationellt respekterade ekonomijournalister i The Economist lyfter fram de nordiska länderna som föredömen i en tid av finansiell oro i Europa jublar svenska tidningar, TV-kanaler och politiker. Vad de inte nämner är analysen av invandringens följder som samma experter gör särskilt den svenska modellen hotas i grunden av massinvandringen.
För att det är "massinvandring" som svenska folket upplever tvekar de internationella bedömarna inte på, liksom att det svenska samhället gör allt för att tillhandahålla service till invandrarna i stadsdelar som Rosengård. Simbassänger, språkkaféer och särskilt offentliganställda värdar i röda jackor som hjälper invandrarna att till fullo ta del av välfärdssystemen allt noteras som bevis för det unikt generösa svenska mottagningssystemet.
Men trots alla åtgärder arbetar bara 38 procent av invånarna i arbetsför ålder i Rosengård, noterar The Economist och beskriver utan att hymla hur den nordiska modellen med höga skatteuttag förutsätter att medborgarna får en god service i gengäld, något som bara är långsiktigt hållbart om sysselsättningsgraden är 80 procent.
Infödda svenskar uppfyller med råge det kravet med 84 procent skattebetalande yrkesutövare, medan bara 51 procent av de utomeuropeiska invandrarna alls arbetar. Inom vissa grupper är statistiken än mer nedslående. The Economist talar klarspråk om somaliers oförmåga att ta sig in på arbetsmarknaden: Nomader utan språk- och läskunnighet med bristande uppfattning om västerländska tidsbegrepp, samt med en avsaknad av förtroende för samhället utanför klanen. Även den yngre generationen somalier är förlorad som skattebas eftersom tre fjärdedelar hoppar av skolan i förtid och hamnar i livslångt bidragsberoende.
"För somalier är det som att transporteras till Mars", säger Per Brinkemo, som arbetar med somalier i Rosengård, om invandrargruppens möte med den avancerade västerländska kulturen.
Denna strukturella omfördelning av transfereringssystemens medel från svenskar till invandrare anses av svenska forskare - som aldrig citeras i svensk media - bidra till att undergräva solidariteten och betalningsviljan även hos välbeställda svenska skattebetalare, enligt The Economists experter.
Tidningen noterar också skiljelinjen mellan Danmark och Sverige vad gäller invandringspolitiken och konstaterar att inkomstklyftorna mellan arbetande svenskar och bidragstagande invandrare ökar, medan man i Danmark sett den motsatta utvecklingen sedan 90-talet.
Svensk media har hittills inte bedömt att svenska läsare behöver ta del av denna artikel.
