Påståendet att invandringen är lönsam för Sverige motiveras ofta med hänvisning till att den medför effekter som är svåra att avläsa i den ekonomiska statistik som finns tillgänglig. Det uppges handla om exempelvis nya idéer, ökad export och nyetablering av företag, skriver nationalekonomen Tino Sanandaji på sin blogg. Men Sanandaji riktar stark kritik mot den typen av resonemang, som han menar saknar belägg.
Det är sant att alla ekonomiska effekter inte kan fångas vare sig av statistik eller dagens modeller. Samtidigt kan man heller inte utan belägg bara anta att externaliteter av invandring är positiva på basis av att det antagandet vore mer upplyftande, skriver Sanandaji.
Enligt Sanandaji finns det tvärtom goda skäl att anta att det förhåller sig tvärtom: invandring lämnar inte något positivt nettobidrag till den svenska ekonomin. Han har studerat utvecklingen av skatteunderlag och inkomster i Sveriges tre invandrartätaste kommuner Södertälje, Botkyrka och Malmö från början av 1990-talet fram till 2012. Sanandajis slutsats är att utvecklingen har varit klart sämre i de tre invandrartätaste kommunerna än i Sverige som genomsnitt.
Om invandring är bra för ekonomin, varför har de tre kommuner som tagit emot flest invandrare klarat sig sämre än övriga Sverige? Var är alla dynamiska effekter och innovationer-spillovers som har lyft Malmö, Borkyrka och Södertälje? Malmö, Botkyrka och Södertälje är inte till sin essens annorlunda än andra kommuner i Sverige. De har helt enkelt kommit längre i den utveckling som resten av landet genomgår, skriver Sanandaji.
