Tio procent av alla arbetssökande kodades som funktionshindrade av Arbetsförmedlingen år 1992. Motsvarande andel år 2011 var 25,3 procent.
Den kraftiga ökningen analyseras i en vetenskaplig artikel av Kerstin Jacobsson, professor i sociologi vid Göteborgs universitet, och Ida Seing, doktorand vid RAR, Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering, Linköpings universitet. De har intervjuat specialister på Arbetsförmedlingen, som arbetar just med funktionshinderkodning.
– Idag räcker det inte att ha rätt utbildning och relevant arbetslivserfarenhet för att få ett jobb. Du måste också ha rätt attityd och uppträdande, säger Ida Seing. Vem du är som person är allt viktigare än vad du kan.
Social kompetens, flexibilitet, effektivitet och samarbetsförmåga är sådana viktiga egenskaper. Att inte besitta dem i tillräcklig grad kan helt enkelt "utgöra ett funktionshinder" – i Sverige.
Ha "piercing" funktionshinder
Koder för olika typer av funktionshinder är till exempel psykiskt funktionshinder och socialmedicinskt funktionshinder. Exempel på det senare är att ha en kriminell bakgrund eller missbruk, men de som intervjuats exemplifierar också med ett avvikande utseende, kraftig övervikt, piercing och bristfällig hygien. Den socialmedicinska koden blir ett slags restkategori för människor
som av olika skäl inte lever upp till kraven på social kompetens, flexibilitet och reflexivitet, skriver de två forskarna i sin artikel.
Bidragsgrundande
Funktionshinderkodningen uppfyller ett administrativt syfte för Arbetsförmedlingen. Genom att koda en arbetssökande som funktionshindrad öppnas möjligheter att ge bidrag, exempelvis lönebidrag eller genom skyddade anställningar. Kodningen skapar också transparens genom att myndigheten kan visa hur mycket resurser som läggs på olika grupper av arbetssökande.
– För människor utan funktionshinder finns annars inte så mycket att erbjuda, det handlar mest om att putsa på individen, som Ida Seing formulerar det, att få tillgång till en coach och lära sig skriva bra CV.
