Det så kallade näthatet är en av följderna av att många svenskar äter får få gemensamma middagar skriver Leif Lewin, professor vid Uppsala universitet, och Evelina Stadin, student i statskunskap, på SVD Debatt.
Duon har genomfört en enkätundersökning bland annat undersöktes attityden till andra religioner och etniciteter och resultatet är förvånande.
"Näthataren återfinns bland dem som sitter för sig själva med hamburgaren framför datorn och svarar att de sällan eller aldrig deltar i några gemensamma måltider", skriver de.
"Förtroende, demokratins premiss, kan bara byggas upp genom att praktiseras och härvidlag framstår måltiden som en oöverträffad mötesplats", skriver statsvetarna och föreslår fler gemensamma middagar för att stärka demokratin.
"Det intressanta är att måltidsvanorna påverkar attityderna. Gemensamma måltider har betydelse för demokratin", skriver de.
Faksimil SVDPROBLEMATISERAD BILD. Måltiderna präglar dina värderingar, enligt experterna.
Debattartikeln har dragit på sig kritik sedan den publicerades idag.
Väldigt problematisk att dra sådana slutsatser att måltiderna på något sätt skulle påverka våra attityder, säger Anders Sundell, doktorand vid statsvetenskapliga institutionen i Göteborg till Svenska Dagbladet.
Helt orimligt, säger Andreas Heinö Johansson, statsvetare vid Göteborgs universitet, till dito tidning.
Sambandet mellan "ensammåltider" och "misstro mot andra" är inte statistiskt signifikant och endast 100 personer tillfrågades i enkäten, framgår det i rapporten.
