För att spara tid och pengar ska rikspolischef Dan Eliasson våren 2015 ha fattat beslut om att göra avsteg från en bestämmelse i säkerhetsskyddsförordningen som kräver att data skickas med kryptering godkänd av Försvaret.
På detta sätt fick ett privat företag, kanadensiska CGI, tillgång till polisens känsliga personal- och lönesystem, Palasso, som bland annat innehåller namn, personnummer och löner på landets alla polisanställda. Där finns även uppgifter om personalens närmaste anhöriga, inklusive deras barn.
Men Dan Eliasson förnekar att han brutit mot förordningen.
I en intervju med Sveriges Radio säger han att beslutet är dåligt formulerat och egentligen betyder något helt annat än vad texten uttryckligen säger. I beslutet står det "dispens" från säkerhetsskyddsförordningen, men bara regeringen får göra undantag från förordningen, inte polischefen. Enligt Eliasson är dispens "inget bra" ordval och något annat borde ha använts, säger han till SR.
Men det argumentet håller inte, menar Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet.
– Det är alltid beslutet som sådant som är utgångspunkten. Teoretiskt sett kan man tänka sig ett beslut som är väldigt svårt att tyda och då kan det bli diskussion om vad man egentligen har menat, men i det här fallet är väl det beslut som saken gäller ganska tydligt, säger han till Ekot och påpekar att det är det som står i beslutet som gäller.
Vilka konsekvenser som kan bli aktuella för Dan Eliasson vill Nergelius dock inte spekulera i. Men ju allvarligare följder beslutet får, ju allvarligare kan själva felsteget vara, förklarar han.
