"Fortfarande stiger hushållens skuldsättning, liksom bostadspriserna, och bedömningen är att skuldsättningen kommer att stiga även framöver. Detta medför stora risker för svensk ekonomi. Det är därför angeläget att fortsätta med åtgärder som ökar motståndskraften hos hushållen och minskar riskerna. Det behövs dels åtgärder som skapar en bättre balans mellan utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden, dels skattereformer som minskar hushållens vilja eller förmåga att skuldsätta sig. Även ytterligare makrotillsynsåtgärder behöver vidtas", skriver Riksbanken i sin bedömning.
Situationen förvärras av att Sverige, som tidigare varit ett mer typiskt industriland, idag istället har en gigantisk banksektor. Sårbarheterna i det svenska banksystemet är kopplade till dess storlek, koncentration och sammanlänkning, liksom bankernas stora andel marknadsfinansiering och deras omfattande exponering mot bostadssektorn, konstaterar Riksbanken.
Riksbankschefen Stefan Ingves föreslår nu att Finansinspektionen bör införa ett bruttosoliditetskrav på 5 procent för de svenska storbankerna från och med januari 2018. Det kravet träffar direkt bankernas balansräkning oavsett typ av lån, och blir ett komplement till de så kallade riskvägda kapitalkrav som baseras på vilken typ av lån bankerna ställer ut.
Riksbankens nya beräkningar visar även att det kan vara samhällsekonomiskt lönsamt med ett högre krav än 5 procent. "Det kan därför visa sig vara lämpligt att höja kravet ytterligare framöver", skriver Riksbanken.
