Skatteverket föreslår ändrade regler för hur månggifte ska hanteras så att äktenskapen inte godkänns även om de är ingångna innan personerna fick anknytning till Sverige.
Detta för att den praktiska tillämpningen ska följa äktenskapsbalken och brottsbalken. Frågan bör enligt Skatteverket regleras och behandlas av den utredning som redan arbetar med regelverket kring barnäktenskap och tvångsäktenskap.
Det framgår av en rapport som Skatteverket har överlämnat till regeringen, efter uppdraget att göra en översyn av förekomsten av månggifte i Sverige.
Det finns 307 personer som är folkbokförda i Sverige och registrerade i vad som Skatteverket uppfattar som äkta månggiftesrelationer. Det är ungefär lika många män som kvinnor, 152 respektive 155. Det är alltså ett mindre antal – 38 äktenskap – som omfattar fler än två personer som också är folkbokförda och bor i Sverige.
I folkbokföringsregistret registreras även makar som inte är folkbokförda. När en person folkbokförs registreras personens relationer även om de finns i ett annat land. Personer som flyttar utomlands finns dessutom kvar i registret. Totalt finns 169 personer som har 354 makar registrerade i vad som bedöms vara äkta månggiftesrelationer. De flesta av kvinnorna har aldrig varit folkbokförda i Sverige, och några – både kvinnor och män – har utvandrat.
Det finns också cirka 500 registreringar av månggiften som inte bedömts vara äkta.
– När vi har bedömt att det handlar om oäkta månggiftesrelationer handlar det ofta om personer som inte tillräckligt väl kunnat styrka en skilsmässa eller tidigare makas dödsfall. Det är personer som aldrig har avsett att registrera mer än en relation. Många är också uppenbara registerfel som levt kvar från tiden då vi inte hade en samlad folkbokföring i Sverige, säger Tobias Wijk, verksamhetsutvecklare vid Skatteverket.
