Attacken skedde utanför Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm där Markus studerar, tisdagseftermiddagen den 20 november.
Markus, som egentligen heter något annat, skulle träffa en kompis på KTH för att plugga. Men när Markus kom till Lindstedtsvägen, precis intill skolan, såg han hur tre män plötsligt kom upp ur den närliggande parken och snabbt gick emot honom.
- Jag såg att en av dem hade ett järnrör i handen och kände att något var på väg att hända. Jag vände mig om för att försöka komma därifrån, men ser att två män kommer emot mig från andra hållet.
Ni dödar mig!
Markus faller till marken efter ett hårt slag i huvudet. En av dem har slagit honom med järnröret. De fem bildar ring runt Markus och sparkar honom medan de skriker att han skall ge dem pengar.
- Jag låg på marken och skrek, "ni dödar mig". Jag skrek även på hjälp. Med de bara slår och slår. Killen med järnröret slår till fyra eller fem gånger och träffar ibland mitt huvud. Jag vill ge dem alla pengar som jag hade men det kunde jag inte eftersom jag var tvungen att försöka skydda huvudet mot slagen och sparkarna.
Plötsligt gav sig de fem unga männen av, utan att ta någonting. En joggare som kom förbi hjälpte Markus att ringa polis och ambulans. Markus klarade sig utan allvarliga skador och intervjuades under gårdagen av gratistidningen Östermalmsnytt.
-Det var jobbigt att komma tillbaka till KTH efter attacken. Min bror tog med mig till platsen igen, och där fanns mitt blod kvar på marken. Men det var bra för att kunna bearbeta det som har hänt.
Utredningen går framåt
Lina Rosén är utredare vid polisens personrånskommission.
-Utredningen går framåt. Men vi har inga gripna i nuläget och vi har inte heller hittat tillhygget som användes under misshandeln, säger hon till Östermalmsnytt.
-Vi håller på att gå igenom filmerna, och vi kan vara några av gärningsmännen på spåren, signalementen stämmer ganska bra. Men vi är intresserade av att komma i kontakt med så många vittnen som möjligt, säger Lina Rosén till samma tidning.
Hur polisen skall komma i kontakt med dessa vittnen är mindre klart. Då Fria Tider ringer upp uppger Lina Rosén att polisen inte har publicerat denna händelse överhuvud taget och att Östermalmsnytt måste ha fått reda på misshandeln via målsägaren.
Rosén och hennes kollegor har utrett misshandeln genom att jämföra signalementen med en mängd fotografier från övervakningskameror och de har förvisso funnit personer som stämmer överens med signalementen. Men någon ledtråd till identiteten finns inte och i detta skede anser man sig inte kunna göra mer, men Rosén försäkrar att man "jobbar med fallet". Samtidigt poängterar hon att personrånskommissionen är tämligen överlupen av andra personrån som behöver utredas.
Vad gäller själva signalementen är de "för dåliga" för att gå ut med i massmedia. På frågan om gärningsmännen talade något utländskt språk, bruten svenska eller ren svenska bekräftar Rosén att de talade svenska.
