Skälet är de kriminellas "rätt till sina personuppgifter". Vid särskilt grova brott kan dock biometriska uppgifter få samlas in, enligt domstolen.
Enligt EU-domstolens dom strider systematisk insamling av varje misstänkt persons biometriska och genetiska uppgifter för polisregistrering mot kravet på utökat skydd vid behandling av känsliga personuppgifter, som finns i EU-stadgan och dataskyddsförordningen GDPR.
Domstolen klargjorde också villkoren för polismyndigheternas behandling av biometriska och genetiska uppgifter, samt hur rätten till ett effektivt domstolsskydd och oskuldspresumtionen ska iakttas när dessa uppgifter samlas in med tvång.
Slutligen ansåg domstolen att den nationella lagstiftningen för systematisk insamling av dessa uppgifter inte var förenlig med bestämmelserna i direktivet 2016/680, i det mål som prövades.
