Regeringens nya utredning menar att det blir allt vanligare att brottsbekämpande myndigheter stöter på information och kommunikationsutrustning som är krypterad i samband med deras brottsförebyggande och utredande verksamhet. Bland annat därför anser utredningen att det finns ett "stort behov" av hemlig dataavläsning och att metoden kommer att förbättra myndigheternas möjligheter att förhindra och utreda allvarlig brottslighet.
"Hemlig dataavläsning blir till viss del ett nytt sätt att komma åt uppgifter som brottsbekämpande myndigheter redan i dag får hämta in med andra tvångsmedel men ibland inte kommer åt på grund av att information till exempel är krypterad. Med hemlig dataavläsning kan man med hjälp av tekniska hjälpmedel, till exempel programvara, i hemlighet läsa meddelanden som skickas till eller från exempelvis mobiltelefoner", skriver regeringen.
Lagförslaget ger också nya möjligheter att hämta in uppgifter som man inte kommer åt i hemlighet i dag. Till exempel kan brottsbekämpande myndigheter få tillgång till filer, fotografier och dokument som har lagrats lokalt på en dator eller på en mobiltelefon.
– Det finns ett starkt behov av hemlig dataavläsning och det beror på den tekniska utvecklingen. De brottsbekämpande myndigheterna har inte de verktyg som behövs idag, sa lagmannen Petra Lundh på en presskonferens i Rosenbad idag, enligt Ekot.
Men detta är inte första gången ett sånt här lagförslag är på tapeten i Sverige. Frågan utreddes redan för tio år sen men blev då inte verklighet eftersom åtgärderna ansågs "för farliga för den personliga integriteten", skriver Ekot. Men nu verkar det vara annat ljud i skällan.
Medier, advokater eller andra som har tystnadsplikt ska dock inte kunna avlyssnas, påpekar utredningen.
Lagen om hemlig dataavläsning, som ska gälla vid brott som har två års fängelse som minimistraff, föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. Efter fem år ska konsekvenserna av lagen utvärderas.
Förslaget ska nu lämnas på remiss.