Idag har Migrationsdomstolen i Stockholm avgjort ett mål om uppehållstillstånd med stöd av den nya lagstiftningen om tillstånd på grund av gymnasiestudier som trädde i kraft den 1 juli 2018.
Domstolen har funnit att den så kallade gymnasielagens bestämmelse om sänkt beviskrav för identitet "står i strid med för Sverige bindande överordnade förpliktelser och ska därför inte tillämpas".
I stället gäller det normala beviskravet som innebär att identiteten ska vara klarlagd, påpekar Migrationsdomstolen.
Målet i domstolen gäller en ung asylsökande man från Afghanistan, som kom till Sverige under hösten 2015. Han har inte bedömts ha gjort sin identitet sannolik. Hans asylskäl har inte ansetts vara tillräckliga för att grunda ett skyddsbehov och inte heller har synnerligen ömmande omständigheter ansetts föreligga. Eftersom mannen kommit in med en ansökan om tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av den nya lagstiftningen, hade domstolen också att pröva denna fråga.
Migrationsdomstolen anser i domen att EU-rättsliga bestämmelser, Schengenregelverket inkluderat konventionen och den så kallade gränskodexen, binder Sverige till att bland annat inte ge uppehållstillstånd till personer som inte har styrkt sin identitet."Från den grundläggande principen om identitetsfastställelse medges undantag i svensk rätt för personer som får uppehållstillstånd av skyddsskäl. Undantag kan också ges vid vissa familjeåterföringar som i sin tur har bakgrund i uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl eller vid rent humanitära skäl enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen. Vid ansökningar om uppehållstillstånd på grund av studier krävs emellertid att den sökande klargör sin identitet. Eftersom mannen inte gjort detta avslogs hans överklagande", skriver domstolen på fredagen.
– Det bör även framhållas att utan klarlagd identitet kan Migrationsdomstolen inte heller låta göra en kontroll av om utlänningen finns registrerad på en spärrlista i Schengens informationssystem innan uppehållstillstånd beviljas. En underlåtenhet i detta hänseende är i sin tur ett åsidosättande av Sveriges förpliktelser inom Schengenarbetet och utgör för en domstol ett så grovt handläggningsfel att domen kan undanröjas av överinstans. En sökning utan klarlagd identitet blir inte effektiv och då konventionsstridig i sig, säger chefsrådmannen Kirsi Laakso Utvik.
