Den föhandlingsplan som premiärminister Theresa May presenterade var för svag för de hårdföra Brexit-förespråkarna, för hård för dem som ville vara kvar i EU och enligt EU:s förhandlare ogenomförbar.
Om inte parlamentet kan rösta igenom en godtagbar förhandlingsplattform i oktober kommer Brexit att genomföras utan att någon vet vad som gäller den 30 mars när Storbritannien officiellt står utanför EU.
Tiden är knapp och ännu mer tid kan gå förlorad om parlamentarikerna förlorar förtroendet för Theresa May och en ledarskapsstrid uppstår.
Tanken var att man skulle ha en övergångsfrist från mars 2019 till december 2020 för att alla skulle hinna ställa om till de nya reglerna, men om de nya reglerna inte finns väntar kaos.
Är inte förhandlingarna genomförda bli Storbritannien ett så kallat "tredje land", vilket innebär att man står helt utanför EU utan de undantagsregler motsvarande det Norge och Schweiz använder sig av.
Exempelvis behöver man då anställa 5.000 personer som ska kontrollera alla de 10.000 lastbilar som varje dag går mellan Dover och Calais – något som givetvis orsaker enorma köer.
Femtio procent av allt livsmedel i Storbritannien importeras, av det kommer 80 procent från EU och 90 procent av det kommer via Dover.
Risken för prishöjningar är överhängande och många butiker bunkrar därför upp med vad som kan komma att bli åtråvärt för kunderna.
För andra är detta petitesser eftersom Brexit handlar om Storbritanniens självständighet.
– Det troligaste och mest önskvärda scenariot är en hård Brexit, säger Jacob Rees-Mogg, ledaren för en hård Brexit.
Rees-Mogst investeringsbolag har satt upp en fond på Irland för att kunna handla som vanligt med EU-länderna under ett eventuellt juridiskt vakuum, rapporter Die Presse.
