Jämfört med det annonserade utgångspriset steg priset på villor med 13 procent under budgivningarna i april, medan bostadsrätterna i snitt ökat med 9 procent.
Det visar Länsförsäkringar Fastighetsförmedlings nya kartläggning utifrån statistik från Svensk Mäklarstatistik.
– Pandemin har inneburit mer tid i hemmet, vilket gör att fler värdesätter sitt boende högre än tidigare. De låga räntorna och en förväntad stabil konjunkturutveckling gör att fler nu känner sig trygga i att gå längre i en budgivning, säger Marcus Svanberg, vd på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling, i ett pressmeddelande.
Efter att ha legat på omkring 2–7 procent de tre senaste åren har skillnaden mellan utgångspris och slutpris på bostäder, den så kallade budpremien, ökat markant under 2021. Under april i år fick villaköparen i genomsnitt betala 13 procent mer än utgångspriset, medan budpremien på bostadsrätter uppgick till 9 procent under samma period. April i år är därmed den månad under de tre senaste åren med störst skillnad mellan utgångspris och slutpris.
– Många bostäder säljs redan före ordinarie visning och i vissa områden riskerar bostadspriserna att pressas upp till nivåer som inte är långsiktigt hållbara. För oss fastighetsmäklare är det viktigt att försöka sätta så korrekta utgångspriser som möjligt så att köpare och säljare kan känna sig trygga genom bostadsaffären, säger Marcus Svanberg.
Trots de stora prisuppgångarna på villor i storstadsregionerna har budpremien varit något lägre än rikssnittet i Stor-Stockholm och Stor-Göteborg. Allra störst är skillnaden mellan utgångspris och slutpris på villor i Stor-Malmö. Här blir det genomsnittliga slutpriset 13 procent, eller 588.000 kronor, högre än utgångspriset. Störst uppgång, i kronor räknat, sker dock på villamarknaden i Stor-Stockholm där priset i snitt ökar med 755.000 kronor innan försäljningen avslutas.
– Den som är på jakt efter ny bostad bör vara medveten om att priserna ligger på höga nivåer. Inför budgivningen är det viktigt att göra en tydlig budget och ta höjd för hur stigande räntor, återinförda amorteringskrav och förändrade arbetsförhållanden skulle påverka hushållets ekonomi, säger Marcus Svanberg.
