Sprickor upptäcktes i byggnaden redan dagen innan kollapsen, den 23 april, och flera butiker och en bank beslutade sig därför att omedelbart evakuera sina anställda. Det gjorde däremot inte klädfabrikörerna som beordrade sina anställda att gå till arbetet som vanligt.
I fabrikerna tillverkades kända europeiska klädmärken för företag såsom Benetton Group, Primark och Monsoon såväl som de amerikanska märkeskedjorna Joe Fresh, DressBarn och The Children's Place.
Denna omständighet är något som rört upp stark kritik i Europa där märkeskedjor anklagats för att utnyttja slavarbetskraft i tredje världen utan att ta hänsyn till de anställdas arbetsmiljö eller säkerhet. I Storbritannien har parlamentsledamöter krävt att det stiftas lagar så att företag blir skyldiga att ta ansvar för sina underleverantörer.
Orsaken till kollapsen förklaras av ingenjörer i Bangladesh bero på att byggnaden använts för ändamål den aldrig varit konstruerad för. Den åtta våningar höga byggnaden var aldrig konstruerad för annat än kontor och stod inte pall för det stora antal tunga maskiner som dessutom skapade kraftiga vibrationer när de var igång.
Rana Plaza-kollapsen har i skrivande stund krävt 1042 människoliv och uppges därför vara en av de värsta industriolyckorna någonsin.
