Lex Laval stiftades av den dåvarande borgerliga riksdagsmajoriteten 2009 och trädde i kraft i april året därpå. Lagen inskränkte fackförbundens möjligheter att tillämpa stridsåtgärder mot företag från andra EU-länder som är verksamma i Sverige. Bland annat förbjöds facken att kräva högre löner för de utländska arbetstagarna än det som betecknas som "kollektivavtalens kärna".
Bakgrunden till lagen var en infekterad arbetsrättslig tvist vid ett skolbygge i Vaxholm norr om Stockholm åren 2004 och 2005. Kommunen hade anlitat det lettiska byggföretaget Laval un Partneri Ltd. med det svenska dotterbolaget L&P Baltic Bygg för bygget. De lettiska byggarbetarnas löner uppgavs ligga långt under dem som svenska byggarbetare fick vid samma tidpunkt.
De båda fackförbunden Byggnads och Elektrikerna tog strid mot det lettiska byggbolaget. Bland annat krävde man att byggjobbarna skulle få 145 kronor i timmen i lön, samtidigt var den i kollektivavtalet fastslagna lägstanivån då 133 kronor i timmen. När man inte inte fick gehör för sina krav inleddes stridsåtgärder och byggarbetsplatsen sattes i blockad.
Branschtidningen Byggindustrin var kritisk till hur facket skötte konflikten och avslöjade att fackförbundets egna representanter inte kände till vilka krav de egentligen ställt och vad de bråkade med det lettiska bolaget om.
L&P Baltic Bygg protesterade mot bemötandet i Sverige och vände sig till EU-domstolen som i december 2007 gav företaget rätt. EU-domstolen menade bland annat att det fanns risk för att de svenska fackförbunden använde stridsåtgärderna för att kräva mer betalt av det lettiska byggbolaget än kollektivavtalen medgav för att därigenom skrämma bort utländska byggbolag från den svenska marknaden, något som strider mot EU-rätten. Arbetsdomstolen i Sverige tvingades följa EU-domen och två år senare dömdes fackförbunden att betala skadestånd till L&P Baltic Bygg.
Konflikten runt Laval un Partneri Ltd. och L&P Baltic Bygg ledde fram till att Sverige skrev om lagen. Enligt "Lex Laval" fick fackförbunden endast ta till stridsåtgärder mot företag från andra EU-länder verksamma i Sverige om det avsåg "minimilön eller andra minimivillkor".
Idag rev riksdagen alltså upp "Lex Laval" och ändringarna träder i kraft 1 juni i år, skriver riksdagen på sin hemsida. De fyra allianspartierna röstade nej till propositionen och ville ha kvar lagen.
"Förslaget riskerar att hämma rörligheten inom EU och att stå i strid med EU-rätten", skriver de fyra partierna i en gemensam motion.
Fackförbunden jublar däremot över lagändringen då man anklagat Lex Laval för att göra skillnad mellan svenska och icke-svenska arbetare.
– Vi i facket visste att börjar man ställa arbetare emot varandra utifrån nationalitet, då kommer det att gå illa. Då kommer människor att fara illa, diskrimineras och utnyttjas. Då kommer olyckorna öka. Då kommer främlingsfientligheten att öka, säger Byggnads förbundsordförande Johan Lindholm i ett pressmeddelande som fortsätter:
– Nu har historien visat att våra farhågor slog in, och att lagen nu rivs upp är en stor seger för den fackliga kampen. Alla våra medlemmar kan sträcka på sig idag.
