På onsdagen meddelade riksgälden att staten behöver låna mer pengar under 2016 än vad man tidigare räknat med. De nya pengarna behövs för att regeringen ska kunna åstadkomma en kraftig ökning av invandringen från tredje världen, enligt prognosen. Därför höjs lånebehovet från 25 miljarder kronor till 32 miljarder kronor.
Migrationsverkets utgifter väntas mer än fördubblas från 26 miljarder till 58 miljarder kronor 2016 och fortsätter upp till 70 miljarder kronor 2017. Onsdagens beslut betyder samtidigt att riksbankens obligationsköp kommer att uppgå till 200 miljarder kronor i mitten av nästa år, enligt AP.
Att lånebehovet inte blir större än så förklarar Riksgälden med att Stefan Löfvens satsningar på invandring till stor del vägs upp av en ökad beskattning av svenskar. Bara i somras höjde eller införde den S-ledda regeringen 41 olika skatter i syfte att kunna spendera mer pengar på migrationen.
– De ökade utgifterna för migration vägs till stor del upp av högre skatteinkomster, men det är viktigt att poängtera att osäkerheten är stor, säger Hans Lindblad, riksgäldsdirektör, i ett pressmeddelande.
Men det är inte bara statens utgifter för invandring som motiverar obligationsköpen. Stimulanspaket tenderar att göra det dyrare att åka utomlands, tanka bilen och köpa importprodukter, eftersom kronkursen kan förväntas falla mot euron och dollarn. Samtidigt är en svag krona någonting positivt för den svenska exportindustrin. Sverige har dessutom en god marginal till inflationsmålet på 2 procent.
Under onsdagen varnade riksbanken på nytt för svenskarnas skuldsättning, skriver AP. Nyhetsbyrån konstaterar att experterna nu är överens om att landet har en bostadsbubbla, men att riksbanken anser att ansvaret för att förändra svenskarnas lånebeteende ligger hos berörda myndigheter och hos riksdagen.
Regeringen har föreslagit ett amorteringskrav för nya bolån som ska regleras av Finansinspektionen. Advokatsamfundets ordförande Anne Ramberg och kammarrätten i Jönköpings chef Stefan Holgersson menar dock riksdagen inte får införa en sådan lag, eftersom grundlagen förbjuder att Finansinspektionen ges befogenhet att fatta beslut som kan påverka enskilda svenskars ekonomi, enligt Ramberg och Holgersson.
