Enligt ett dokument som New York Times har tagit del av söker justitiedepartementet nu jurister som ska ägna sig åt "utredningar och möjliga rättstvister relaterade till avsiktlig rasdiskriminering vid college- och universitetsantagningar".
New York Times tolkar formuleringarna som att politiskt tillsatta tjänstemän på departementet, som leds av den invandringskritiske justitieministern Jeff Sessions, kommer att ägna sig åt att förhindra kvoteringen av icke-vita vid de högre lärosätena.
Många av de mest prestigefulla universiteten i USA tillämpar en form av "positiv särbehandling" som låter svarta och andra personer med ursprung i låg-IQ-länder i tredje världen gå före vid antagningen, trots att de har sämre resultat än personer från andra grupper som nekas antagning.
De första raskvoterna togs fram på Harvard i början av 1920-talet för att begränsa antalet judar, som redan då utgjorde 22 procent av de studerande. Den judiska kvoten, som satte ett tak på 15 procent judar, fick dock massiv kritik och ersattes med en kvot för amerikaner från glesbygden, det vill säga icke-judar.
På 1930-talet togs även glesbygdskvoten bort och ersattes med en kvot för "vita". Eftersom en stor del av kvoten för vita i praktiken fylldes med judar från välbärgade familjer är det idag framför allt högpresterande unga vita från enkla förhållanden som missgynnas av systemet. Även nordostasiater, som presterar bättre än alla andra raser i matematik, blir starkt negativt särbehandlade av systemet.
