Folkrättsbrotten begångna i Iran under 1980-talet har aldrig prövats juridiskt, vare sig nationellt eller internationellt.
Under 1988 tillfångatogs ett stort antal politiska fångar i Iran. De utsattes för olika folkrättsbrott, däribland tortyr och massavrättningar. Mannen som greps på Arlanda åtalas för att bland annat ha valt ut vilka fångar som skulle ställas inför en domstolsliknande kommission och därefter avrättas. Mannen ska även ha deltagit i och organiserat flertalet avrättningar.
Utredningen har letts av polisens grupp för krigsbrott. Gruppen har bedrivit ett omfattande utredningsarbete, där man bland annat har hållit över 100 förhör. Åtalet som idag tas upp av Stockholms tingsrätt omfattar många målsäganden som alla har suttit på det Iranska fängelset Gohardasht men idag bor på olika platser i världen.
‒ Sverige är det första landet som prövar de folkrättsbrott som begicks i Iran 1988 rättsligt. Det betyder att ett stort antal målsäganden äntligen kan få sin sak prövad och att någon ställs tillsvars, säger Patricia Rakic Arle chef vid gruppen för krigsbrott på polisen, i ett uttalande.
Sverige har skrivit under Genèvekonventionerna och Romstadgan, som är grunden för den internationella brottsmålsdomstolen i Haag. Det innebär att Sverige har förbundit sig att spåra upp, utreda och medverka till att förövare av folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser lagförs. Gruppen för utredning av krigsbrott tar bland annat emot tips från allmänheten och det var genom ett tips som gruppen fick kännedom om mannens vistelse i Sverige.
‒ Att utreda folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser är komplicerat. Brotten har ofta begåtts för många år sedan i andra länder än Sverige och bevisläget är ofta svårt. Men tack var att vi har fått in ett stort antal vittnesmål i ärendet har vi kunnat lämna ärendet vidare för åtal, säger Patricia Rakic Arle.
