I maj 2009 lanserade EU sitt så kallade Eastern Partnership-program en satsning som syftar till att knyta en rad länder i öst närmare till sig.
De länder som är föremål för EU:s ambitioner är Ukraina, Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Vitryssland och Moldavien. EU hoppas att fördjupa sitt samarbete med de sex före detta Sovjetstaterna både på det politiska och ekonomiska planet.
De successiva utvidgningarna av EU har fört dessa länder närmare EU och deras säkerhet, stabilitet och välfärd påverkar EU i allt större grad. ... Med Eastern Partnership erbjuder EU sina partners i öst konkret, långtgående stöd för demokratiska och marknadsorienterade reformer och bidrar på så sätt till deras politiska och ekonomiska stabilitet, skrev EU-kommissionen i ett pressmeddelande när satsningen sjösattes.
I utbyte mot att de aktuella länderna genomför ekonomiska och politiska reformer i enlighet med krav som EU ställt upp, erbjuder EU dem bland annat ekonomiskt stöd och frihandelsavtal.
EU-satsningen har mött motstånd från Ryssland som menar att programmet är ett försök från EU:s sida att stärka sitt inflytande över stater som traditionellt tillhört den ryska intressesfären. Resultatet har blivit en dragkamp om de aktuella länderna mellan EU och Ryssland.
Det land som kommit längst i integrationsarbetet med EU är Ukraina, som med sina 45 miljoner invånare är det största av länderna i Eastern Partnership. EU hade hoppats träffa ett frihandelsavtal med Ukraina vid ett toppmöte som äger rum i Litauens huvudstad Vilnius nästa vecka.
Ett av EU:s villkor för att ingå avtalet var att Ukrainas före detta premiärminister Julia Timosjenko, som för närvarande avtjänar ett sjuårigt fängelsestraff för maktmissbruk och förskingring, ska friges.
Timosjenko spelade en nyckelroll i den så kallade orangea revolutionen som ledde till att Ukraina började söka sig mot den västliga intressesfären istället för den ryska. Revolutionen finansierades enligt uppgifter i The Guardian av bland annat USA och finansmannen George Soros organisation Open Society Institute.
Men igår röstade Ukrainas parlament nej till ett antal lagförslag som skulle gjort det möjligt att överföra Julia Timosjenko från fängelset i Ukraina till Tyskland. Officiellt skulle överföringen skett för att låta Timosjenko vårdas för ryggproblem i Tyskland, men få tror att hon skulle återvänt för att avtjäna återstoden av sitt fängelsestraff i Ukraina.
Strax efter beslutet i parlamentet meddelade den ukrainska regeringen att man inte har för avsikt att fortsätta förhandlingarna om ett frihandelsavtal med EU. Ukraina kommer istället att återuppta tidigare diskussioner med Ryssland om ett inträde i den eurasiska tullunionen ett ryskt initiativ som lanserades 2010 och som i nuläget omfattar Ryssland, Vitryssland och Kazakstan.
Det ukrainska beskedet väckte stor besvikelse bland företrädare för EU.
Det här är en besvikelse inte bara för EU utan, tror vi, även för Ukrainas folk, sade EU:s representant i utrikesfrågor Catherine Ashton.
Ukrainas regering bugar plötsligt djupt för Kreml. Brutala politiska påtryckningar fungerar tydligen, twittrade Sveriges utrikesminister Carl Bildt, som är en av initiativtagarna till Eastern Partnership.
Det var det andra allvarliga bakslaget på kort tid för EU-satsningen. I september meddelade Armeniens regering att landet kommer att ansluta sig till den eurasiska tullunionen, vilket i praktiken bedöms sätta stopp för något djupare samarbete med EU inom ramen för Eastern Partnership.
Det verkar som om Armenien kommer att avbryta samtal om frihandelsavtal med EU och söka integration med Ryssland istället. U-sväng, skrev en förvånad Carl Bildt på Twitter i början av september.
