Kjell Grip hoppade på 60-talet av från en licentiatexamen i Uppsala när han blev erbjuden att få arbeta som naturvårdshandläggare och naturinventerare på Länsstyrelsen i Vänersborg. Sedan följde en lång karriär inom naturvård på bland annat Naturvårdsverket.
– Jag hade under lång tid funderat på att fullfölja det en gång påbörjade licentiatarbetet. Att det blev just 2012 är nog en slump men jag kände att jag ville ha något vettigt att göra. För mig har det varit viktigt och intressant att lära mig mer om hur det vetenskapliga samhället fungerar och de krav som ställs på forskningen och på forskare, säger Kjell Grip på SU:s hemsida.
Kjells forskning visar att havets naturvårdsarbete kom igång långt senare och ligger långt efter arbetet på land. Havsföroreningar började uppmärksammas på 1980-talet, men på efterkälken hamnade alltså naturvården – det vill säga bevarandet av naturresurser och biologisk mångfald. Det var först i början av 2000-talet som det marina skyddsarbetet kom igång på riktigt.
I dagsläget finns det endast 70 marint skyddade områden och 4.200 områden skyddade på land.
– Anledningen kan vara legala frågor, bristande kunskap om havets biologiska mångfald, kostnader för havsforskning och dåligt stöd och intresse för allmänheten. Allmänhetens stöd och bättre undersökningsteknik har under senare tid varit positivt för den marina natur- och miljövården, säger Kjell Grip.
Ett viktigt fynd i en av Kjell Grips studier visar att den marina naturvården också bedrivs mest effektivt om flera länder samarbetar genom globala eller regionala organisationer istället för att varje land agerar på egen hand.
79-åringen är inte ensam om att disputera som äldre på Stockholms universitet. Några exempel är Erik Rudolf, 86 år, som 1996 tog ut en doktorsexamen i arkeologi och Sven Olofsson som 2012 vid 79 års ålder tog ut en doktorsexamen i astronomi.
