I ett pressmeddelande förklarar KTH att arkitekturen länge "legat i framkanten när det kommer till kampen om de sociala rummen".
"Ökad jämlikhet, mångfald och tillgänglighet i våra städer, samhällen och våra vardagsliv har varit målsättningen. På senare tid har det i Sverige pratats om feministisk stadsplanering, med exempel som jämställd snöröjning, jämställda parker samt fritidsgårdar", skriver det ansedda lärosätet.
I den nya boken, Feminist Futures of Spatial Practice, skriver över 40 olika skribenter från olika länder om sina olika "feministiska taktiker" i sina respektive yrkesutövanden.
"Diskussionen är baserad på mångårig forskning och handlar om exkluderande design och vikten av normkritik i planerandet och utförandet av våra byggda rum. Det är kvinnor som i större utsträckningen engagerar sig i kampen för bibehållandet av våra gemensamma utrymmen och resurser, och det är ofta kvinnor som främst använder sig av dem. Ett exempel är användandet av kollektivtrafiken där kvinnorna är fler, medan det privata bilkörandet domineras av män", skriver KTH.
Bland medförfattarna och medredaktörerna finns KTH-forskaren Meike Schalk, Thérèse Kristiansson vid Arkitektur- och designcentrum samt Ramia Mazé vid Aalto-universitetet i Helsingfors.
