Vid årsskiftet skärptes straffen för vapenbrott och minimistraffet för grovt vapenbrott ändrades till 2 år i stället för som tidigare 1 år.
Enligt polisen har de skärpta vapenlagarna gett stor effekt. Antalet häktade personer har ökat kraftigt sedan lagändringen trädde i kraft.
Under januari-maj förra året häktades sammanlagt 29 personer misstänkta för vapenbrott, grovt eller synnerligen grovt vapenbrott.
Under motsvarande period i år häktades mångdubbelt fler, 148 personer. Det visar statistik från polisens utredningssystem Durtvå.
– De skärpta straffen gör att polisen i större utsträckning än tidigare kan fokusera på vapenbrott. I fall där patrullerna tidigare letade efter till exempel narkotika letar vi nu i stället efter vapen, säger Johan Gustafson, kriminalinspektör vid utvecklingscentrum Stockholm på polisens Nationella operativa avdelning, Noa.
För att kunna tillämpa de nya straffen på bästa sätt görs även en stor utbildningsinsats. Bland annat har 1.500 poliser i yttre tjänst och utredare samt åklagare fått fortbildning i hur man avrapporterar och utreder ärenden om vapenbrott och grovt vapenbrott.
– Många av dem som nu har häktats för vapenbrott är grovt kriminella. Att polisen har kunnat gripa så många och med hjälp av åklagare har fått dem häktade bidrar till att skapa ett säkrare samhälle och en tryggare miljö, säger Johan Gustafson.
Antalet skjutningen har samtidigt minskat, men inte antalet dödade i skjutningar. Mellan januari-31 juli 2017 inträffade 180 skjutningar med 27 dödade och i år, mellan den januari-18 juli 2018, skedde 138 skjutningar med 28 dödade, uppger SVT.
