De fattigaste löntagarna väntas helt bli utan löneökning i år, trots att det så kallade märket i avtalsrörelsen blev 4,1 procent, vilket är rekordhögt.
De som blir utan löneökningar är främst anställda i företag utan kollektivavtal i pressade branscher, som exempelvis restaurangbranschen där många unga arbetar, rapporterar Sveriges Radio.
De kommande åren väntas nu bli riktigt tuffa för Sveriges fattigaste arbetare, som inte går på bidrag och heller inte får del av de subventioner som medel- och överklassen får av regeringen, såsom elstödet till villaägare.
Skillnaden ökar också mellan reallöneförändring och real disponibel inkomst, som påverkas av skattesänkningar, avdrag, bil- och villaägarbidrag samt andra förmåner som riktar sig framförallt till väljargrupper med lite högre inkomst.
Andelen arbetande fattiga har utgjort mellan 1,5 och 2 procent av befolkningen under större delen av 2000-talet, men väntas nu öka snabbt.
Gränsen för att räknas som arbetande fattig motsvarar ungefär den verkliga nivån på socialbidrag eller garantipension, och är idag 13.300 kronor i inkomst efter skatt.
