I ett svavelosande brev till partiet beskriver Baude sitt missnöje med de nya kulturmarxistiska inslagen i det revolutionära kommunistpartiet – inslag som han menar strider mot de kommunistiska lärofädernas trossatser.
Särskilt har han retat upp sig på att feminismen – "en rakt igenom borgerlig idériktning" – har smugit sig in i partiets verksamhet.
"Denna småborgerliga avvikelse kommer naturligtvis följas av fler", skriver Frank Baude.
Han går också till angrepp mot partiorganet Proletären och hur tidningen beskriver olika samhällsproblem, som skottlossningarna i Göteborg.
"Proletären gjorde ett reportage därifrån där en partimedlem och några invånare i stadsdelen fick uttala sig. Det hela var politiskt korrekt enligt den småborgerliga kutymen och andades Mona Sahlin över hela stuket", skriver han i brevet.
Han kritiserar också tidningen för att inte skriva om det nya "trasproletariatet", det vill säga tiggande romer från Östeuropa, som blivit ett allt vanligare inslag i den svenska gatubilden.
"Av rapporter i media har dessa människor utan mänsklig resning och stolthet som helt ägnat sig åt tiggeri etablerat läger av det mest ynkliga och anskrämliga slag i Stockholm och Borås. Proletärens redaktion och partiets ledning tycks inte ha lagt märke till detta nya inslag i gatubilden för ingenting har skrivits i tidningens spalter trots att ute på landets arbetsplatser kommenteras flitigt."
Baude, som var partiledare för KPML(r) under åren 1970–1998, avslutar brevet med att meddela att han hoppar av.
"Den promenad ut i det medelklassiga politiska träsket som partiet anträtt får göras utan min medverkan. Jag har tappat förtroendet för partiledningen och tidningen Proletärens redaktion och ber härmed att få meddela mitt utträde ur partiet", avslutar han brevet.
