Statens primära lånebehov, exklusive nettoutlåningen, var 4,7 miljarder kronor högre än prognosen. Det förklaras huvudsakligen av större utbetalningar från myndigheter, bland annat Sida.
Skatteinkomsterna var 0,2 miljarder kronor lägre än prognosen.
Statsskulden uppgick till 1.284 miljarder kronor i slutet av september. Avbetalningarna på denna skuld var 0,8 miljarder lägre än beräknat.