Halmstads tingsrätt hade först häktat mannen två dagar efter gripandet såsom misstänkt för grovt rattfylleri, i väntan på att ett analyssvar skulle visa om det rörde sig om grovt rattfylleri eller rattfylleri av normalgraden. Grunden för häktningen var flyktfara, då rattfylleristen var utländsk medborgare.
Målet lämnades sedan över till den nu dömde kammaråklagaren som efter att ha fått ett analyssvar på 0,44 promille åtalade mannen för rattfylleri av normalgraden. I det fallet räcker inte "flyktfara" som grund för häktning, utan tingsrätten måste i så fall häkta med "kvalificerad flyktfara" som grund, vilket innebär att konkreta omständigheter måste visa att den misstänkte väntas fly landet.
När målet inkom till tingsrätten hamnade det på den nu dömde rådmannens bord. Utan att häva häktningen lät hon en domstolshandläggare sätta ut målet till huvudförhandling. En av hennes kollegor, som skulle sköta huvudförhandlingen, upptäckte då att invandraren suttit häktad nästan en vecka utan lagstöd och hävde häktningen med omedelbar verkan.
Högsta domstolen dömer både åklagaren och domaren för tjänstefel. Domaren döms trots att hon uppger sig ha fått en blankett där "kvalificerad flyktfara" angavs som grund för tingsrättens ursprungliga häktningsbeslut, och trots att hon trodde att målet rörde grovt rattfylleri eftersom en handläggare på tingsrätten felaktigt matat in målet på detta sätt i domstolens målhanteringssystem.
I domen skriver HD att en tingsrättsdomare har en skyldighet att "hålla koll" på frihetsberövanden och ägna det särskild uppmärksamhet.
"När det händer något i målet som skulle kunna inverka på häktningsbeslutet måste den ansvarige domaren snarast överväga om det fortfarande finns laga skäl för frihetsberövandet. Det innebär att när åtal väcks domaren bör kontrollera att häktningsbeslutet är förenligt med det väckta åtalet", skriver HD i sin fällande dom.
Både åklagaren och domaren döms till 30 dagsböter.
