Hoten mot Sveriges politiker ökar enligt Brottsförebyggande rådets senaste trygghetsundersökning bland politiker. Detta rapporterar en rad medier om på torsdagen, som i vissa fall dock undviker att nämna att SD-politiker är värst drabbade. Det nämns inte i TT:s artikel, som i stället lyfter fram att kvinnor utsätts mer än män i sociala medier.
Totalt uppger 25 procent av förtroendevalda i Sverige att de förra året utsattes för trakasserier, hot eller våld i egenskap av förtroendevalda i kommun- och landstingsfullmäktige samt riksdag. Det kan jämföras med 2012, då siffran låg på 20 procent. Nivån för 2016 är dock lägre än valåret 2014, då det var 28 procent. Detta mönster återfinns för såväl hot och trakasserier som våld, skadegörelse och stöld, påpekar BRÅ.
Stockholmspolitiker inom kommun och landsting uppger att de utsatts i större utsträckning än förtroendevalda i andra regioner av landet. Sedan är riksdagsledamöter betydligt mer utsatta (66 procent) än ledamöter i kommun- och landstingsfullmäktige (25 respektive 34 procent).
Hoten mot riksdagsledamöter har ökat från 60 procent 2012 till 66 procent 2016.
– Utsattheten skiljer sig åt beroende på typ av uppdrag och position. De som är ordförande utsätts oftare än ordinarie ledamöter och dessutom utsätts kvinnliga ordföranden oftare än män i samma position, säger Anna Frenzel, utredare på BRÅ.
På partinivå är den andel som uppger att de utsatts störst bland förtroendevalda inom Sverigedemokraterna (43 procent). Inom samtliga partier har andelen ökat jämfört med 2012.
Också ledamöter i Miljöpartiet och Vänsterpartiet har en högre andel än genomsnittet som uppger att de utsatts (31 respektive 30 procent). De partier där lägst andel uppger att de utsatts är Centerpartiet (19 procent), Kristdemokraterna (20 procent) och de som ingår i grupen med övriga partier (21 procent).
"Andelen kvinnor som uppger att de utsatts är högre än motsvarande andel män inom samtliga partier, förutom i Kristdemokraterna och Socialdemokraterna", skriver BRÅ.
Inom Sverigedemokraterna säger även en betydligt högre andel av de förtroendevalda att de har utsatts för våld, skadegörelse eller stöld, jämfört med personer från de andra partierna (15 procent jämfört med mellan 0,9 och 4,6 procent). Förtroendevalda inom SD är inte bara mer utsatta utan även betydligt mer oroliga över att själva utsättas eller att en anhörig ska utsättas (50 procent) jämfört med övriga partier, där oron skiftar mellan 13 och 29 procent. Näst högst andel oroliga finns inom Miljöpartiet (29 procent) och Vänsterpartiet (27 procent), medan lägst andel återfinns i Centerpartiet (13 procent). Mönstret är här detsamma som i BRÅ:s förra undersökning.
Nästan en fjärdedel, 24 procent, av samtliga drabbade politiker säger att hoten har påverkat dem i deras arbete.
– Det kan till exempel handla om att man förhåller sig passiv i en fråga i stället för att engagera eller uttala sig. Även oro för att utsättas kan leda till att man ändrar ståndpunkt i en fråga. Däremot är det mindre vanligt att den förtroendevalda helt slutar med politiken, säger Anna Frenzel.
Redan 2008 genomförde Säkerhetspolisen en studie som baserades på upprättade polisanmälningar om hot mot förtroendevalda under 2007 samt på intervjuer med utvalda personer i nyckelbefattningar. De vanligaste brottsrubriceringarna var olaga hot, ofredande och skadegörelse. Studien visade att politiker som var exponerade i medierna oftare utsattes för hot. Mer utsatta än andra var också kommunstyrelsens ordförande samt ledamöter i individutskott (där beslut om enskilda personer fattas). Sverigedemokraterna utsattes även då i högre grad än andra partier, skriver BRÅ i sin rapport.
